Föreläggande om att ansöka om tillstånd att anlägga en deponi alternativt att anlita en befintlig deponi för uppläggning av sulfidjordmassor ----- Tillsynsmyndigheten har ansetts ha haft fog för att förelägga Trafikverket att ansöka om tillstånd för deponi alternativt att anlita en befintlig deponi för uppläggning av sulfidhaltiga jordmassor. Jordmassorna har grävts upp i samband med anläggandet av en väg och varit avsedda att användas för terrängmodulering. Jordmassorna har betraktats som avfall och inte undantagits från avfallsbegreppet med stöd av undantagsbestämmelsen i 11 § 3 förordningen (2011:927) om avfall. Massorna har heller inte ansetts utgöra en biprodukt. Vidare har terrängmoduleringen inte bedömts utgöra användning för anläggningsändamål utan betraktats som en anläggning för deponi.
Föreläggande att vidta sedimentundersökningar enligt 10 kap. miljöbalken ----- Mark- och miljööverdomstolen fann till skillnad från underinstanserna att bolaget inte kunde åläggas ansvar för att analysera ämnen som bolagets verksamhet enligt utredningen i målet inte kunde ha gett upphov till. Med stöd av 10 kap. 4 § miljöbalken jämkades omfattningen av bolagets efterbehandlingsansvar på så sätt att kravet att analysera vissa ämnen togs bort. Domstolen fann också att det saknas rättsligt stöd för att bolaget enligt 10 kap. 6 § miljöbalken skulle kunna göras solidariskt ansvarig för efterbehandlingsåtgärder utöver det ansvar som bestämts enligt 4 § samma kapitel.
Föreläggande om rivning av olovligt uppförd garagebyggnad ----- I mål om föreläggande om rivning av olovligt uppförd byggnad, för vilken bygglov i efterhand inte har beviljats, har bl.a. fråga om proportionalitetsprincipen uppkommit. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en avvägning enligt 1 kap. 5 § äldre plan- och bygglagen ska göras vid prövning av frågor enligt den lagen om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolen, som har beaktat det allmänna intresset att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan, har konstaterat att utrymmet för att underlåta att förelägga om rättelse, t.ex. i form av rivning, med hänsyn till ett enskilt intresse är mycket begränsat i de fall bygglov inte kan beviljas för åtgärden ifråga.
Antagande av detaljplan ----- I avsaknad av en miljökonsekvensbeskrivning har kommunens beslut att anta en detaljplan upphävts då det funnits en beaktansvärd risk för att den av Artdatabanken rödlistade grönfläckiga paddans livsmiljö kan komma att skadas eller förstöras.
Tillsyn över vattenverksamhet ----- Bortledande av dagvatten som uppstår på ett antal fastigheter utanför detaljplanelagt område har inte ansetts utgöra avledande av avloppsvatten och inte heller markavvattning i den mening som avses i 11 kap. miljöbalken. De åtgärder i form av uppförande av enstaka bostadshus som vidtagits på fastigheterna har inte heller i övrigt ansetts ha en sådan inverkan på mark- och vattenförhållandena på en intilliggande fastighet att tillsynsmyndigheten borde ha vidtagit tillsynsåtgärder. Det har således inte funnits anledning för länsstyrelsen att ingripa.
Fråga om förutsättningar förelegat att häva ett förordnande enligt 113 § byggnadslagen ----- Förutsättning har ansetts föreligga att häva ett förordnande enligt 113 § byggnadslagen eftersom markområdet hade tagits i anspråk på avsett sätt och förordnandet därför inte längre hade något syfte inför framtiden. På området, som tidigare använts av närboende som rekreationsområde, planerar kommunen nu att bygga en förskola. Samtliga instanser har hänvisat klagandena till att bevaka sina intressen av att få behålla området obebyggt till att göra detta i det kommande detaljplaneärendet.
Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstol har upphävt miljö- och samhällbyggnadsnämndens beslut att bevilja tidsbegränsat bygglov. Enbart nämnden har överklagat mark- och miljödomstolens avgörande. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
Väsentlig ändring av detaljplan efter utställning ----- Att ändra användning från allmän platsmark till kvartersmark för bl.a. park med lekplats har ansetts utgöra en sådan väsentlig ändring av ett detaljplaneförslag att ny utställning krävts.
Avvisad talan ----- Mark- och miljödomstolen hade avvisat talan om återbetalning av anläggningsavgift enligt 48 a § AL på den grunden att talan inte anhängiggjorts på föreskrivet sätt när ansökan om betalningsföreläggande efter återvinning överlämnats till mark- och miljödomstol. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att talan väckts på föreskrivet sätt för prövning i mark- och miljödomstol och undanröjde avvisningsbeslutet.
Ansökan enligt miljöbalken om tillstånd till ändrad och utökad verksamhet avseende hantering av avfall i Hässleholms kommun ----- I målet som gällde flera olika villkor för utsläpp av lakvatten från en avfallsanläggning, yrkade verksamhetsutövaren bl.a. att bräddning av otillräckligt renat lakvatten- som inte uppfyller fastlagda villkor om föroreningshalter- i extrema situationer skulle få släppas ut till recipienten efter tillsynsmyndighetens godkännande. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det endast är den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot villkor som kan bli dömd för otillåten miljöverksamhet. Det kan därför inte anses straffbart om det i samband med extrema situationer skulle ske en bräddning, under förutsättning att gällande krav på dimensionering av lakvattenanläggningen är uppfyllda. Det fanns därmed inte något behov av en sådan föreskrift om bräddning som bolaget yrkat. Yrkandet avslogs.
Ledningsrätt för kraftledning (Sydvästlänken )---- Vid en ledningsrättsförrättning bör det normalt sett framgå för lantmätaren vilka upplåtna ledningsrätter och officialservitut som redan belastar fastigheten där den nya ledningsrätten avses att upplåtas. Om den nya ledningsrätten kommer att korsa eller dras nära intill befintliga ledningsrätter eller servitut, är innehavare av de befintliga rättigheterna också berörda. Det innebär att innehavare av sådana rättigheter är att anse som kända sakägare vid ledningsrättsförrättningen och att kallelse av dessa ska ske genom ordinär delgivning.
Antagande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att detaljplanen avviker från översiktsplanen. Kommunen har därmed haft skyldighet att under planprocessen vidta de åtgärder som följer av 5 kap. 24 och 26 §§ äldre plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har även bedömt att detaljplanen innebär påtaglig skada på område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Beslutet att anta detaljplanen har därför upphävts. - Även fråga om prövningens omfattning i överklagade mål om antagande av detaljplan.
Villkor avseende buller i tillstånd till hamnverksamhet ----- I mål om slutligt villkor avseende begränsning av buller upphävde Mark- och miljööverdomstolen villkoret om bullerbegränsning som omfattade kolonistugeområde då kolonistugorna inte kunde jämställas med bostäder vid en bedömning av behovet av villkor rörande buller. Mark- och miljööverdomstolen avvisade även kommunens talan då den inte kunde sägas beröra miljöintressen eller andra allmänna intressen på sätt som grundade klagorätt.
Fastighetsägares efterbehandlingsansvar ----- Fråga om fastighetsägares efterbehandlingsansvar enligt 10 kap. miljöbalken i ett fall där det inte funnits någon verksamhetsutövare som kunnat göras ansvarig för avhjälpande av föroreningsskada. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknades förutsättningar att ålägga fastighetsägaren sådant ansvar.
Lagligförklaring samt tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen hade lagligförklarat äldre dammar samt vattenkraftverk och meddelat tillstånd till ombyggnad av vattenkraftverket och att bedriva vattenverksamhet vid anläggningarna. Mark- och miljödomstolen hade som villkor föreskrivit ett s.k. latent villkor om fiskvägar och om minimitappning. Villkoret om fiskvägar innebar att verksamhetsutövaren ålades att inrätta fiskvägar när sådana inrättats vid vandringshinder nedströms och vandringsfisk i inte obetydlig omfattning vandrade upp till Brevens Bruk. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att verksamheten medförde skadeverkningar på vattenförekomsterna vid Brevens Bruk och att fiskväg skulle vara till sådan nytta för miljön i berörda och angränsande vattenförekomster och för att uppfylla miljökvalitetsnormen för vattenförekomsternas ekologiska status, att kostnaderna för att inrätta fiskvägar inte bedömdes orimliga. Mark- och miljööverdomstolen än...
Avvisad talan angående klander av föreningsstämmobeslut ----- Klander av föreningsstämmobeslut har avvisats eftersom inte samtliga delägare i delägarfastigheten klandrat beslutet. Det är medlemmen i samfällighetsföreningen som är delägare i samfälligheten och med delägare förstås ägaren av delägarfastighet. Om flera personer äger en delägarfastighet i en samfällighet utgör de tillsammans en delägare i lagens mening och således en medlem i föreningen. En ägare av en delägarfastighet kan endast i förening med övriga delägare i fastigheten klandra stämmobeslut såsom medlem i föreningen.
Bygglov för nybyggnad av garage med gäststuga ----- Fråga om beräkning av byggnadshöjd när en byggnad ligger mindre än sex meter från allmän plats och särskilt fråga om hur den allmänna platsens medelnivå invid tomten ska beräknas. Mark- och miljööverdomstolen har mot bakgrund av syftet med bestämmelsen funnit att den allmänna platsens medelnivå invid tomten i regel kan beräknas mellan de punkter i gränsen mot allmän plats från vilka en vinkelrät linje kan dras till byggnadens ytterkant.
Utdömande av vite ----- Mark- och miljödomstolen har avslagit en ansökan om utdömande av vite med motiveringen att ansökan getts in innan tidpunkten passerats för när rättelse senast skulle ha skett. Nämnden har därefter gett in en ny ansökan som domstolen avvisat med hänvisning till sitt tidigare avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att mark- och miljödomstolens första avgörande inte innefattade en sakprövning av ansökan och att det därmed inte funnits något hinder mot att pröva nämndens nya ansökan om utdömande av vitet. Målet återförvisades.
Inhibition ----- Efter det att en anmälan gjorts om uppförande av en brygganläggning har sökande förelagts att ansöka om tillstånd till vattenverksamhet och dessutom förelagts att ta bort den redan uppförda anläggningen. Föreläggandena fastställdes av Mark- och miljööverdomstolen i dom. I det senare tillståndsmålet yrkade sökanden vid mark- och miljödomstolen inhibition av domen såvitt gällde borttagande av brygganläggningen. Den åberopade bestämmelsen i 7 kap. 12 § restvattenlagen har inte ansetts tillämplig. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det inte heller finns annan grund för att förordna att det lagakraftvunna föreläggandet tills vidare inte ska gälla.
Tillsyn ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att omställning av mark från skogsbruk till åkermark omfattas av anmälningsplikt enligt miljöprövningsförordningen. Det har därför inte funnits förutsättningar för länsstyrelsen att med utgångspunkt från bestämmelsen i 12 kap. 6 § miljöbalken utfärda förelägganden i egenskap av tillsynsmyndighet. Inte heller har det funnits förutsättningar för Skogsstyrelsen att agera som tillsynsmyndighet eftersom omställningsåtgärderna inte ansetts utgöra skogsbruksåtgärder. Behörig tillsynsmyndighet har i stället varit den kommunala nämnden. Mot denna bakgrund har underinstansernas avgöranden upphävts.
Avvisning av miljönämnds överklagande vid återförvisning i mål ang tillsynsåtgärder mot buller ----- En miljönämnd har beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av en boendes klagomål om buller från trafik. Efter överklagande har länsstyrelsen undanröjt beslutet och visat ärendet åter till nämnden för utredning av klagomålet. Fråga om länsstyrelsens beslut varit överklagbart har tidigare prövats och tas nu åter upp av Mark- och miljööverdomstolen. Eftersom länsstyrelsens avgörande inte innefattar något ställningstagande som inverkar på ärendets utgång är det enligt Mark- och miljööverdomstolen inte överklagbart.
Fastighetsreglering och fastighetsbestämning ----- Målet gäller innebörden av ett s.k. allmänt färdselservitut, som tillkommit vid laga skifte år 1848. Sådana är till sin natur olokaliserade. Frågan i målet var om servitutet kommit att rättsligt lokaliseras till en väg som passerar ett gårdscentrum. Utredning rörande överenskommelse mellan fastighetsägarna om lokalisering saknades. Servitutens innebörd och innehållet i 14 kap. JB om att servitut ska utövas utan att orsaka skada har ansetts som en grundläggande utgångspunkt. Det finns inte klart stöd i befintlig domstolspraxis för slutsatsen att ett faktiskt nyttjande av en väg eller en faktisk lokalisering ska medföra en rättslig lokalisering. Färdselservitutet har konstaterats vara alltjämt olokaliserat.
Förbindelsepunkts läge ----- Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med Va-nämnden, funnit att de förbindelsepunkter som kommunen har bestämt för två fastigheter inte uppfyller de krav som kan ställas på placering av förbindelsepunkter enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kommunens överklagande har därför avslagits.
Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus ----- En huvudbyggnad hade till omkring en fjärdedel uppförts på mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas. Planavvikelsen godtogs då som en mindre avvikelse. Den i målet aktuella tillbyggnaden avsåg inglasning över en del av takterrass belägen ovanpå en suterrängvåning vilken till övervägande del var placerad på s.k. punktprickad mark. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att planbestämmelsen att området inte får bebyggas alltjämt gäller. Den sökta åtgärden har ansetts strida mot gällande detaljplan och inte - tillsammans med tidigare godtagen avvikelse - vara att bedöma som en mindre avvikelse. Förutsättningar för att bevilja bygglov har därmed inte funnits.
Utdömande av vite ----- Byggnadsavgift hade påförts för olovligen uppfört garage. Den sålunda uttagna byggnadsavgiften har i Mark- och miljööverdomstolen inte ansetts utgöra hinder för utdömande av vite efter ett senare vitesföreläggande att riva garaget. Den tidigare påförda byggnadsavgiften och det aktuella vitet har enligt Mark- och miljööverdomstolen inte avsett påföljd för samma överträdelse i Europakonventionens mening. Inte heller har bestämmelserna i 11 kap. 55 § plan- och bygglagen ansetts utgöra hinder mot utdömande av vitet.
Rättegångskostnader ----- Fråga om ersättning för rättegångskostnader avseende eget arbete till part som är yrkesverksam som jurist och som driver sin egen juristfirma. Mark- och miljööverdomstolen fann att någon reell kostnad för ombudsarvode inte hade uppkommit och att ersättning istället skulle utgå för eget arbete och tidsspillan i anledning av rättegången.
Fråga om krav på återställningsarbete enligt miljöbalken är föremål för preskription då tio år förflutit sedan byggnad inom strandskyddat område uppförts ----- Två byggnader har utan strandskyddsdispens uppförts för mer än tio år sedan inom strandskyddat område. Då byggnadsnämnden vid vite förelagt fastighetsägaren att ta bort byggnaderna invände denne att byggnaderna hade uppförts för mer än tio år sedan och att föreläggandet var underkastat en allmän tioårig preskriptionstid och att preskription därför inträtt. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att miljöbalken, i motsatts till plan- och bygglagen, inte innehåller bestämmelser om preskription av krav på återställningsåtgärder. Då det var fråga om ett permanent intrång som alltjämt pågick fann domstolen att krav på återställandeåtgärder vid otillåten byggnation inom strandskyddsområde inte är föremål för preskription.
Rättegångskostnader ----- Länsstyrelsen har ansetts ha talerätt i mål som avgjorts med tillämpning av 1918 års vattenlag eftersom bestämmelser om rätten att föra talan ska tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet när inte annat har föreskrivits i övergångsbestämmelser. Länsstyrelsen har därför tillerkänts ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.
Föreläggande om vattenhushållning; tillsynsbeslut ----- En tillsynsmyndighet har i ett föreläggande föreskrivit ägaren av en dammanläggning att hålla vissa dämningsgränser. Dammägaren överklagade tillsynsmyndighetens beslut och menade att det saknades utredning i målet som visade att just de föreskrivna nivåerna var lämpliga eller att de av honom föreslagna nivåerna var olämpliga. Den vattenverksamhet som bedrivs vid den aktuella dammen har inte tillståndsprövats. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att föreläggandet innebar ett åläggande att utan föregående tillståndsprövning följa vissa bestämmelser om vattenhushållningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolens mening bör en sådan reglering inte ske utan samband med en tillståndsprövning, där motstående intressen kan belysas och där det kan göras en allsidig bedömning av vilka regleringsnivåer som är lämpligast. Överklagandet bifölls på så sätt att föreläggandet upphävdes.
Miljöorganisationers rätt att överklaga ----- Länsstyrelsen har i egenskap av tillsynsmyndighet beslutat att inte vidta några åtgärder med anledning av en begäran från Älvräddarnas Samorganisation. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att beslutet att inte ingripa är ett sådant beslut som omfattas av artikel 9.3 i den s.k. Århuskonventionen och som därmed ska kunna bli föremål för rättslig prövning. Domstolen har i enlighet med i domen redovisad praxis ansett att 16 kap. 13 § miljöbalken ska tolkas på ett sätt som stämmer överens med både artikel 9.3 i konventionen och unionsrätten. Eftersom målet även innefattat en fråga om tillstånd till vattenverksamhet har det vid en sådan tolkning varit möjligt att se det överklagade beslutet som ett beslut som omfattas av 16 kap. 13 §. Älvräddarnas samorganisation har därmed konstaterats ha rätt att överklaga det aktuella beslutet.
Ersättning för rättegångskostnad i ledningsrättsmål ----- I ledningsrättsmål har sakägare som är ledningshavarens motpart ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad i mark- och miljödomstolen oberoende av utgången i målet och oberoende av om denne har avstått mark eller särskild rättighet.
Tillsynsärende; förbud mot utfyllnad av åkermark ----- Målet rör förhållandet mellan anmälan för samråd enligt 12 kap. och tillsyn enligt 26 kap. miljöbalken. En verksamhet bestående i att åkermark fyllts ut med jordmassor har bedömts utgöra en åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Verksamhetsutövaren har därför varit skyldig att göra en anmälan för samråd till tillsynsmyndigheten enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Anmälningsskyldigheten har inte fullgjorts. Tillsynsmyndigheten har ansetts oförhindrad att med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken meddela förbud mot ytterligare utfyllnad utan att först genomföra en samrådsprocess.
Anmälan för uppodling av annan mark än jordbruksmark ----- En kommunal nämnd har i egenskap av tillsynsmyndighet i samband med en anmälan om uppodling av annan mark än jordbruksmark beslutat att förbjuda viss avverkning. Mark- och miljödomstolen konstaterade att nämnden förbjudit verksamheten med stöd av bl.a. föreskrifter som Jordbruksverket utfärdat. Eftersom föreskrifterna omfattades av länsstyrelsens tillsynsansvar ansåg domstolen att nämnden inte varit behörig att besluta om de aktuella förbuden. Mark- och miljööverdomstolen har dock framhållit att bedömningen av prövningsramen bör göras mot bakgrund av miljöbalkens syfte att skapa förutsättningar för en integrerad tillämpning av miljölagstiftningen. Domstolen har vidare funnit att nämnden vid sin prövning bl.a. har att tillämpa de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och att förbuden hade kunnat meddelas med stöd av dessa regler. Nämnden var därför inte förhindrad att inom ramen för prövningen av anmälan meddela de aktue...
Tillstånd till vindkraftverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen har i ett mål om vindkraft beslutat att som ett villkor avseende buller föreskriva att vindkraftverken inte får placeras närmare något av de befintliga bostadshusen än 1 000 meter. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det ur bullersynpunkt inte är miljömässigt motiverat med ett preciserat krav på visst avstånd utan att det är tillräckligt att placeringen av vindkraftverken regleras genom ett villkor om maximalt tillåtet buller vid bostäder. Mark- och miljödomstolens dom har därför ändrats och Miljöprövningsdelegationens villkor fastställts.
Inhibition ----- Mark- och miljödomstolen hade undanröjt länsstyrelsens inhibitionsbeslut då domstolen ansåg att beslutet saknade motivering. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att behovet av att motivera ett beslut som inte är slutligt får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och att länsstyrelsens motivering, om än kortfattad, kunde anses som tillräcklig. Det fanns därmed inte någon formell brist som motiverade ett undanröjande av länsstyrelsens beslut utan mark- och miljödomstolen borde ha prövat frågan om inhibition materiellt. Mark- och miljööverdomstolen, som fann sig oförhindrad att pröva inhibitionsfrågan, beslutade att inhibera bygglovet.
Bullervillkor för vindkraftverk ----- Den omständigheten att kommunen efter mark- och miljödomstolens dom återtagit sin tillstyrkan till en vindkraftetablering har inte ansetts kunna beaktas i Mark- och miljööverdomstolen då prövningen varit begränsad till ett bullervillkor som endast bolaget överklagat. I fråga om bullervillkoret har Mark- och miljööverdomstolen delat mark- och miljödomstolens bedömning att det varit motiverat med ett krav på 35 dB(A) i en del av ett naturreservat som också utpekats som tyst område.
Förbud mot fortsatt byggnation ----- Fråga bl.a. om delegation enligt 6 kap. 34 och 36 §§ kommunallagen. Mark- och miljööverdomstolen har till skillnad från mark- och miljödomstolen bedömt att byggnadsnämndens ordförande varit behörig att fatta beslut om omedelbart förbud mot fortsatt byggnation. Mark- och miljööverdomstolen har instämt i länsstyrelsens bedömning att byggnadsnämnden har haft fog för beslutet.
Föreläggande att ge in en anmälan i efterhand ----- Efter det att en anmälan om olovlig vattenverksamhet inkommit till länsstyrelsen har länsstyrelsen förelagt en person att i efterhand ge in en anmälan om vattenverksamhet. Mark- och miljödomstolen undanröjde föreläggandet med motiveringen att föreläggandet inte var lagligen grundat. Länsstyrelsen överklagade mark- och miljödomstolens dom och Mark-och miljööverdomstolen gjorde följande bedömning. Det saknas i bestämmelserna stöd för att en verksamhetsutövare ska kunna ge in en anmälan efter det att verksamheten påbörjats. Tvärtom talar lydelsen av bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket miljöbalken, där det anges att anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan har gjorts om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat, för att någon anmälan inte ska kunna göras i efterhand. Mark- och miljööverdomstolen har i ett par avgöranden på senare tid uttalat att anmälningsplikten inte kan uppf...
Anmälan avseende olovlig åtgärd ----- Fråga om en konstruktion med en sammanlagd längd av nästan 21 meter och en höjd som varierar mellan 1,85 och 2,22 meter, ska anses vara ett bygglovspliktigt plank. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att konstruktionen med sin höjd och längd gör ett dominerande intryck i miljön. Den omständigheten att det finns en viss genomsiktlighet i konstruktionen kan i detta fall inte vara avgörande. Vid en sammantagen bedömning har konstruktionen ansetts utgöra ett bygglovspliktigt plank enligt 6 kap. 1 § 7 plan- och byggförordningen.
Förhandsbesked ----- Förhandsbesked för nybyggnad av stuga inom strandsskyddsområde och inom riksintresseområde för kustzon och naturvård samt inom närområdet av större tätort. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att det förelegat högt bebyggelsetryck inom området och att prövningen av ny bebyggelse bör ske genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att nämnden haft tillräckliga skäl att neka positivt förhandsbesked med hänsyn till detaljplanekravet.
Utdömande av vite ----- Sedan ett skepp körts på grund i havet förelade miljönämnden skeppets ägare att vid äventyr av vite inom viss tid avlägsna skeppet från platsen och omhänderta det som avfall eller bärga det. Sedan tid för fullgörande gått ut ansökte nämnden hos mark- och miljödomstolen om utdömande av vitet. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan på den grunden att skeppets ägare inte gjort sig skyldig till nedskräpning och att föreläggandet därför inte var lagligen grundat. Nämnden överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen som anförde följande. Av utredningen i målet framgår att skeppet efter grundstötningen har legat kvar på platsen, synlig för allmänheten, under flera års tid. Skeppet har vidare kommit att förfalla till en sådan grad att det får anses obrukbart och sakna värde. Mot bakgrund av detta och utifrån skeppsägarens egna uppgifter står det klart att skeppet är övergivet och kvarlämnat. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning är det således fråga om ...
Villkor om energieffektivisering vid petrokemisk industrianläggning ----- Mark- och miljööverdomstolen har i ett överklagat mål angående ansökan om tillstånd till befintlig och utökad produktion vid petrokemiska industrianläggningar delvis upphävt villkor som avsåg energieffektiviseringsåtgärder. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att de upphävda villkoren föreskriver specificerade åtgärder som inte är rimliga med hänsyn till 2 kap. 7 § miljöbalken och att det finns en alltför stor osäkerhet kring säkerhetsrisker och miljönytta. För ett av villkoren konstateras dock att åtgärden och återbetalningstiden är rimlig och överklagandet avslås i denna del.
Bygglov ----- Fråga om bygglovs förenlighet med detaljplan med hänsyn till bl.a. byggnadshöjd, antal våningar och Boverkets allmänna råd beträffande källare och s.k. suterrängvåningar. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att separata beräkningar av våningsantal kan göras för en byggnads olika delar. Mark- och miljööverdomstolen har även funnit att frågan om ett utrymme utgör en våning eller en källare inte enbart kan avgöras utifrån avståndet mellan golvets översida i våningen närmast ovanför och markens medelnivå utan en samlad bedömning får göras av utrymmets utformning, avsedda användningssätt och relation till omgivningens marknivå.
Förordnande om när tillstånd blir gällande gentemot verksamhetsutövaren i mål om tillstånd till fortsatt och utökad gruvverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen har meddelat förordnande med innebörd att tillståndet ska träda i kraft och villkoren börja gälla den dag tillståndet vunnit laga kraft, oberoende av om och när verksamhetsutövaren väljer att ta tillståndet i anspråk. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att förordnandet strider mot gällande praxis som innebär att det är verksamhetsutövaren som avgör om och när ett nytt tillstånd ska tas i anspråk. Däremot finns inget som hindrar att verksamhetsutövaren inom ramen för tillståndsprövningen medger att ett gammalt tillstånd upphävs och ersätts med ett nytt. Mark- och miljööverdomstolen har inte heller funnit skäl att tillämpa en särskild ordning för tillstånd till befintlig verksamhet. Mark- och miljödomstolens förordnande har därför upphävts.
Strandskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att det inte förelåg särskilda skäl för dispens från strandskyddsförbudet för att bygga en 11 meter lång skärmvägg vid en badplats.
Natura 2000-tillstånd ----- Fråga om anläggande av erosionsskydd inom Natura 2000-området Klarälven, övre delen. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att verksamheten kräver tillstånd enligt miljöbalkens bestämmelser om Natura 2000. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen och det kompletterande underlaget bl.a. inte gjort det möjligt att göra en bedömning av den samlade påverkan som tidigare, nu ansökta och planerade erosionsskydd har på den skyddade miljön kan inte ansökan ligga till grund för ett ställningstagande av åtgärdens inverkan på Natura 2000-området. Tillståndsansökan har därför avvisats.
Ansökan om tillstånd för vindkraftverk ----- Bolaget ansökte hos länsstyrelsen om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftspark med maximalt 4 vindkraftverk. Miljöprövningsdelegationen prövade verksamheten utifrån miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler och fann att risken för rovfåglar var så stor att den planerade vindkraftsetableringen inte kunde tillåtas. Bolaget överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen som fann att driften av de fyra ansökta vindkraftverken skulle utgöra ett sådant avsiktligt dödande av vilda fåglar för vilket förbud råder enligt 4 § första stycket punkt 1 artskyddsförordningen (2007:845). Överklagandet avslogs därför. Bolaget överklagade därefter domen till Mark- och miljööverdomstolen som fann att risken för fågelkollisioner i det aktuella området kunde med ledning av tillgängligt material bedömas vara relativt begränsad. Det stod helt klart att bolagets avsikt med vindkraftsetableringen inte var att döda eller störa fågellivet. Inte heller fan...
Dispens enligt 14 § artskyddsförordningen (2007:845) ----- Ett vindkraftsbolag ansökte hos länsstyrelsen om dispens från artskyddsförordningen för att få uppföra vindkraftverk inom ett område där det sedan flera år häckat ett havsörnspar. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att verken skulle komma att hamna så nära örnboet att sannolikheten för att havsörnen skulle komma att förolyckas var stor. Att medge en dispens under dessa förhållanden innebar enligt länsstyrelsens mening ett avsiktligt dödande eller störande enligt 4 § punkterna 2 och 4 i artskyddsförordningen. Länsstyrelsen avslog därför ansökan. Bolaget överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandet. Bolaget överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att det stod helt klart att bolagets avsikt inte var att döda eller störa havsörn. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det var fråga om tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet där verksamhetsutövaren ä...
Ersättning vid fastighetsreglering ----- Fråga vid tillämpning av 4 kap. 3 a § expropriationslagen huruvida eventuellt förväntningsvärde, som uppkommit på grund av tidigare planaktivitet från kommunens sida, ska beaktas vid bestämmande av expropriationsersättning.
Fastighetsreglering avseende överföring av andelar i samfällighet ----- Förrättningen avsåg överföring enligt en överenskommelse av andelar i en samfälld strandplats, från en lantbruksfastighet till en lantbruksfastighet respektive en fritidsfastighet. Syftet var bl.a. att tillskapa båtplatser. En fråga i målet var om övriga delägare i samfälligheten var att betrakta som sakägare då deras andelstal inte ändrades. Eftersom förrättningen kan ha betydelse för deras rätt är de sakägare, trots innehållet i 6 kap. 5 § FBL. Bestämmelsen anger att delägare vars andelstal inte ändras inte behöver biträda en överenskommelse om överföring av andel i samfällighet. Den innebär ett undantag från regeln att delägare ska vara överens, men inte att en förändring alltid kan genomföras mot delägarnas vilja. Således kan delägare vars andelstal inte ändras jämväl vara sakägare i en förrättning. Mark- och miljööverdomstolen har även i sakfrågan delat Lantmäteriets och mark- och miljödomstolens bedömning att...
Klagorätt ----- Mark- och miljödomstolen lämnade tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för uppförande av en ny bro över Göta älv. Tillståndet överklagades av Sjöfartsverket, två föreningar, flera verksamhetsutövare tillika ägare av fastigheter belägna längs Göta älv och Vänern samt flera kommuner belägna längs Vänern. Mark- och miljööverdomstolen avvisade Sjöfartsverkets överklagande då myndigheten inte är en sådan myndighet som får föra talan enlig 22 kap. 6 § miljöbalken. Även föreningarnas överklaganden avvisades då de inte ansågs uppfylla kraven 16 kap. 13 § miljöbalken. Beträffande verksamhetsutövarna fann domstolen att även om den tillståndssökta bron kan ha inverkan på det framtida nyttjandet av Göta älv för sjöfart och i förlängningen på de verksamheter som verksamhetsutövarna bedriver, är denna inverkan inte av den beskaffenhet att den ska ses som en skada eller ett intrång i de fastigheter som verksamhetsutövarna äger. Verksamhetsutövarnas överklaganden avvisades därmed. Därem...
Avloppsreningsverk inte ansvarigt för farliga kemikalier i verkets kunders produktion. ----- Villkor i tillstånd till avloppsreningsverk som betjänar kemisk industri. Utsläpp till vatten av TOC, tot-P, BOD och slam. Villkor om utmönstring av farliga kemikalier i verkets kunders produktion lämnades utan bifall.
Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna. - MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet...