En f.d. teletekniker som deltagit i en av förre arbetsgivaren och AMU anordnad teoretisk elutbildning har därefter för att få certifikat som starkströmselektriker utfört arbete hos ett elinstallationsföretag. Han fick ingen lön för det utförda arbetet. Fråga om han varit att betrakta som anställd hos företaget och om gällande kollektivavtal varit tillämpligt. - Även fråga om kravet på ersättning för det utförda arbetet är preskriberat.
Sedan en arbetsgivare sagt upp ett antal arbetstagare på grund av arbetsbrist uppkom behov av ytterligare arbetskraft. Arbetsgivaren tillgodosåg detta behov genom inhyrning av personal från ett bemanningsföretag. Fråga om detta handlande har inneburit ett kringgående av de uppsagda arbetstagarnas företrädesrätt till återanställning enligt anställningsskyddslagen. Vidare fråga om arbetsgivaren har ådragit sig skadeståndsansvar genom att åsidosätta en vetoförklaring enligt 39 § medbestämmandelagen som den centrala fackliga organisationen hade framställt avseende inhyrningen av personal.
Enligt 15 § i Allmänt Pensionsavtal 1974 (PA-SPR) värdesäkrades tjänstepensionerna på det statliga området genom en knytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. När den bestämmelsen tillkom var basbeloppet knutet till konsumentprisindex. Genom riksdagsbeslut har beräkningen av basbeloppet sedermera förändrats så att det inte längre är knutet till konsumentprisindex. Fråga om pensionsavtalet inneburit att de statliga tjänstepensionerna har värdesäkrats genom ett basbelopp knutet till konsumentprisindex.
Enligt ett kollektivavtal för anställda inom Svenska kyrkan regleras bl.a. att överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare samt att stiftsförbund inom Svenska kyrkans Församlingsförbund utgör lokal arbetsgivarpart avseende lönesättning av präster vid löneöversynsförhandlingar och nyanställning. I målen tar Arbetsdomstolen ställning till frågan om avtalets innebörd är att all lönesättning av präster skall ske med stiftsförbund som arbetsgivarpart eller att det ger möjlighet för en enskild präst att träffa överenskommelse om lön med sin arbetsgivare, församling eller samfällighet. Domstolen tar också ställning till frågan om det i de tre fall av löneöverenskommelser som målen rör är den enskilde prästen eller lokal arbetstagarorganisation, Kyrkans Akademikerförbunds stiftskrets, som är att betrakta som arbetstagarpart.
Fråga om innebörden av det statliga arbetsgivarbegreppet vid tillämpning av 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, den s.k. vikariatsregeln, på kriminalvårdens område.
Efter övergång av en verksamhet från arbetsgivaren A till arbetsgivaren B åsidosätter B företrädesrätten till återanställning i fråga om ett antal arbetstagare som sagts upp av A på grund av arbetsbrist. Vid bestämmande av ekonomiskt skadestånd uppkommer följande frågor rörande begränsningsbeloppet enligt 38 och 39 §§ anställningsskyddslagen. - 1. Skall begränsningsbeloppet beräknas på grundval av den månadslön arbetstagarna haft hos A? Eller skall beloppet beräknas på grundval av den månadslön som arbetstagarna skulle ha erhållit i anställning hos B? - 2. Två heltidsanställda arbetstagare har vid tidpunkten för avslutandet av anställningarna hos A arbetat deltid med stöd av föräldraledighetslagen. Är det den faktiskt erhållna lönen eller lönen för heltidsarbete som skall ligga till grund för beräkningen av deras begränsningsbelopp?
En arbetstagare på ett mindre företag har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetsgivaren har gjort en tillräckligt noggrann omplaceringsutredning.
Enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen skall Arbetsdomstolen ta upp och avgöra tvister som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av ”arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal” om målet gäller tvister av där angivna slag. Andra arbetstvister än de som avses i 1 § skall enligt 2 kap. 2 § samma lag tas upp och avgöras av tingsrätt. Fråga om Arbetsdomstolen eller tingsrätt skall pröva en arbetstvist som väcks av en oorganiserad arbetsgivare som uppges ha blivit bunden av ett kollektivavtal genom förvärv av en verksamhet från en arbetsgivare som genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation var bunden av kollektivavtalet.
En arbetstagare, som har blivit avskedad och efter avskedandet varit sjukskriven, har yrkat ekonomiskt skadestånd för inkomstförlust utgörande mellanskillnaden mellan utebliven lön och den sjukersättning som han erhållit. Arbetsdomstolen finner att avskedandet skett utan laga grund och dömer ut allmänt skadestånd. Omständigheterna är emellertid inte sådana att arbetsgivaren bör åläggas skadeståndsansvar för inkomstförlusten.
Fråga om bestämmande av allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalsregler om högsta tillåtna uttag av övertid. Arbetsdomstolen uttalar att det allmänna skadeståndet på grund av sådant avtalsbrott som regel bör bestämmas med arbetstidslagens regler om övertidsavgift som allmän utgångspunkt.
Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat. Med anledning av Lunds stifts beslut har tvist uppstått i fråga om stiftet, före besluten om aktuella indelningsändringar, varit skyldigt att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen med Kyrkans akademikerförbund. Avgörande för bedömningen i målet har varit huruvida Lunds stift fattat besluten om indelningsändringarna i egenskap av arbetsgivare i den mening som avses i nyss nämnda lagrum.
Enligt det permitteringslöneavtal som gäller mellan Livsmedelsföretagen och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet utbetalas inte permitteringslön vid permittering som föranleds av bl.a. offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med. Fråga om denna undantagsbestämmelse är tillämplig på permitteringar som ägt rum vid bl.a. vissa slakterier efter det att Statens jordbruksverk beslutat om restriktioner för transporter av djur med anledning av utbrott av mul- och klövsjuka i Europa.
En arbetstagare har fått vikariat hos en kommun som skolbusschaufför. Fråga huruvida omplacering av arbetstagaren till arbete som skolvaktmästare rättsligt sett har inneburit att arbetstagaren blivit skild från anställning som skolbusschaufför. Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer fråga bl.a. om hur länge vikariatet skulle pågå enligt anställningsavtalet. Arbetsgivaren har ansetts ha bevisbördan för sin uppfattning om visstidsanställningens utsträckning i tiden.
En verksamhetschef, A, lämnade sin anställning hos ett företag, B, som bedrev personlig assistans åt funktionshindrade enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). A bildade ett aktiebolag, C, och inledde en verksamhet med personlig assistans åt funktionshindrade enligt LSS. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor. Har A respektive C utnyttjat eller röjt information som utgjort B:s företagshemligheter? Har A åsidosatt sin lojalitetsplikt gentemot B på annat sätt än genom missbruk av företagshemligheter som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter? Vilka skadeståndsbestämmelser är tillämpliga?
Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder bestrids yrkandet av arbetsgivarsidan som därvid i första hand gör gällande att HO:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen prövar i mellandom frågan om HO förlorat rätten till talan på grund av preskription.
En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande föreligger inte mellan organisationerna och inte heller mellan arbetstagarorganisationen och de berörda företagen. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
En manlig arbetstagare inom en kommuns öppna psykiatrivård hade ett sexuellt förhållande med en yngre kvinna som var vårdtagare hos kommunen och som deltog i den kulturverksamhet som arbetstagaren bedrev i egenskap av projektledare och handledare. Fråga om arbetstagaren haft ett vårdansvar i förhållande till kvinnan och om det sexuella förhållandet mot den bakgrunden utgör laga grund för avskedande av arbetstagaren. Vidare fråga om tillämpningen av kollektivavtalsbestämmelse om löneavdrag under avstängning.
Fråga om en befattning som forskningsdirektor i en stiftelse som driver ett internationellt och ekumeniskt institut för forskning i freds- och rättvisefrågor har tidsbegränsats i strid mot bestämmelserna i anställningsskyddslagen.
En arbetstagare, som arbetar med bl.a. lossningsarbete, är sjuk vid ett tillfälle då ett fartyg skulle lossas på tid som ersattes som övertidsarbete. Fråga om övertidsarbetet skulle beaktas vid beräkning av arbetstagarens sjuklön. Arbetsdomstolen finner inledningsvis att det åberopade kollektivavtalet inte innebär någon avvikelse från sjuklönelagens regler av betydelse för tvistefrågan. Vidare finner Arbetsdomstolen att övertidsarbetet i detta fall är så förutsägbart och återkommande att ersättningen måste anses vara en sådan normalt utgående förmån som skall ingå i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § sjuklönelagen.
Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför ett beslut om driftsinskränkning. I målet uppkommer särskilt frågan om betydelsen av att det reella beslutet har fattats av ett utländskt moderbolag.
En busschaufför vid ett större transportföretag återkommer efter en längre tids sjukskrivning till arbetsplatsen för arbete på halvtid. Han är då av medicinska skäl förhindrad att köra buss, men står till förfogande för andra arbetsuppgifter som utförs hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren anser emellertid att det saknas möjlighet att erbjuda arbetstagaren sådana arbetsuppgifter. I tvist om arbetstagarens rätt till lön under den aktuella tiden uppkommer särskilt fråga om betydelsen av att arbetsgivaren har åsidosatt sin skyldighet att vidta åtgärder i syfte att rehabilitera arbetstagaren.
Ett fartyg som ägs av ett turkiskt rederi och är registrerat i Malta ankommer till svensk hamn och utsätts därvid för krav på att teckna kollektivavtal, ett s.k. ITF-avtal, med en svensk facklig organisation. När arbetsgivarsidan vägrar teckna avtal utsätts fartyget för nyanställningsblockad och sympatiåtgärder i form av bl.a. blockad mot lossning av fartyget. Något kollektivavtal gäller inte för den ombordvarande besättningen, som består av turkiska medborgare. I tvist om lovligheten av de vidtagna stridsåtgärderna anför arbetsgivarsidan att det tillämnade kollektivavtalet på grund av omständigheterna skulle bli rättsligt ogiltigt och att stridsåtgärderna av det skälet är olovliga enligt allmänna rättsgrundsatser. Arbetsdomstolen uttalar att det i en situation som den aktuella enligt bestämmelsen i 2 kap. 17 § regeringsformen inte föreligger något rättsligt utrymme för ett förbud mot stridsåtgärder. I målet prövas också frågan om de fackliga organisationerna har åsidosatt varselskyldi...
Fråga om en arbetssökande diabetiker har haft sakliga förutsättningar för arbete som driftoperatör och om ett beslut att inte anställa honom har utgjort ett brott mot lagen (1999:132) om förbud av diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.
En arbetstagare har avskedats på grund av arbetsvägran och olovlig frånvaro under nära tre månaders tid. Fråga om laga grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning förelegat då arbetstagarens frånvaro enligt arbetstagarsidan hade sin grund i psykisk sjukdom.
Fråga om en kommun haft grund för att skilja en hälsovårdsinspektör från anställningen. Hälsovårdsinspektören avskedades sedan han gjort mot kommunens miljöförvaltning riktade anmälningar till åklagarmyndighet och arbetsmiljöinspektion.
En universitetslärare som hade haft en tidsbegränsad anställning med stöd av högskoleförordningen fick inte förnyad anställning. Fråga om läraren omfattades av regeln i 15 § anställningsskyddslagen om arbetsgivarens skyldighet att lämna besked i förväg om att fortsatt anställning inte kommer att erbjudas. Även fråga om den tidsbegränsade anställningen hade upphört på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.
Fråga om det har funnits laglig grund för avskedande av en kommunalt anställd boendestödsassistent på grund av dennes uppträdande mot en av vårdtagarna.
En arbetstagare A hos försäkringskassan har haft flera tidsbegränsade anställningar efter varandra. En tid innan den sista av dessa anställningar löpte ut i samband med ett årsskifte fick hon besked att hon inte skulle komma att få någon förnyad anställning hos försäkringskassan. Ett tiotal andra arbetstagare som också hade tidsbegränsade anställningar som löpte ut vid samma årsskifte fick däremot erbjudande om fortsatt anställning i form av tillsvidareanställningar eller nya tidsbegränsade anställningar. Fråga om kassan genom sitt agerande gentemot A gjort sig skyldig till etnisk diskriminering.
Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § första stycket arbetstvistlagen uppfyllts i en situation då partsställningen vid den lokala förhandlingen inte var i överensstämmelse med vad som anges i den mellan parterna gällande förhandlingsordningen.
Ett företag i optikerbranschen har annonserat ut en ledig anställning som ”butiksvärdinna/receptionist”. Fråga om en kvinna av indiskt ursprung har blivit utsatt för etnisk diskriminering bl.a. genom att hon inte blev kallad till anställningsintervju.
En deltidsanställd arbetstagare inom grafikerbranschen arbetar normalt under fyra dagar i veckan och är ledig den femte dagen. Vid ett tillfälle utförde arbetstagaren arbete under en ledig dag. Arbetet utfördes då inom den ordinarie arbetstid som gällde hos arbetsgivaren. Fråga om arbetet enligt det tillämpliga kollektivavtalet skall betraktas som övertidsarbete.
En muslimsk kvinna som bär huvudduk har per telefon sökt arbete som demonstratris och fått besked om vissa lediga uppdrag. Vid personligt möte dagen därpå har bolagets representant fällt vissa uttalanden som gjort att sökanden lämnat platsen. Tvist har uppkommit om huruvida bolaget har diskriminerat sökanden genom att avbryta anställningsförfarandet på grund av hennes etniska tillhörighet och/eller kön samt genom att göra vissa uttalanden. Även fråga om talerätten för ombudsmannen mot etnisk diskriminering i tvist angående jämställdhetslagen.
Fråga om en arbetsgivare brutit mot 13 § medbestämmandelagen genom att fatta ett beslut om viktigare förändring av en arbetstagares anställningsvillkor utan att dessförinnan ta initiativ till förhandling med arbetstagarens organisation.
Tolkning av kollektivavtal. I kollektivavtal gällande för kabinpersonal hos ett flygbolag föreskrivs att turnaroundflygningar till vissa angivna orter efterföljs av streckdag (vilodag). Fråga om bestämmelsen ger rätt till streckdag vid turnaroundflygningar oavsett i vilken riktning dessa går, dvs. om turnaroundflygningar som startar från de angivna orterna också ger rätt till streckdag.
Rättshjälpen i ett mål angående ogiltigförklaring av avskedande har tillåtits fortsätta i ett fall då biträdet har anmält till rätten att tidsåtgången för biträdets arbete har närmat sig 100 timmar.
En landstingsanställd sjuksköterska begärde ledigt under några veckor över jul- och nyårshelgerna år 2001 för att ta hand om en 16-årig systerdotter som på grund av allvarliga psykiska och sociala problem krävde ständig tillsyn. Sedan landstinget vägrat sjuksköterskan den begärda ledigheten uteblev hon ändå under fyra veckor från arbetet för att ta hand om systerdottern. Landstinget sade upp sjuksköterskan och avstängde henne från arbetet. I målet uppkommer frågan om uppsägningen har skett i strid med lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer fråga om uppsägningen har skett i strid med anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen kommer på grund av de särskilda omständigheterna fram till att det inte har förelegat saklig grund för uppsägningen, som förklaras ogiltig. Något allmänt skadestånd på grund av uppsägningen döms inte ut. Däremot förpliktas landstinget att utge allmänt skadestånd för avstängningen, som inte bedöms vara grund...
En person A har sökt anställning hos ett bolag men har inte kallats till intervju eller anställts. Bolaget har uppgett att den person inom företaget som fattat beslut om rekryteringen inte erhållit A:s ansökan. DO har anfört att bolaget redan på grund av vad som förekommit vid ett telefonsamtal mellan A och den rekryteringsansvarige beslutat att inte anställa A och att A i vart fall diskriminerats genom en sämre administrativ behandling av hans ansökan. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till etnisk diskriminering av A vid anställningsförfarandet.
Fråga huruvida en tillämpning av ett kollektivavtalsvillkor av innebörd att rätt till föräldralön i samband med födelse av eget barn endast föreligger under en period om ca tre månader räknat från barnets födelse innebär indirekt diskriminering av män.
En vårdare vid en kriminalvårdsanstalt har sedan ett antal år arbetat i anstaltens centralvakt som vårdare med funktionsansvar som vakthavande. Sedan arbetsgivaren beslutat att annonsera ut dessa tjänster kom den i målet aktuelle vårdaren inte längre i fråga för arbete som vakthavande utan arbetar sedan dess enbart som vårdare i centralvakten utan något särskilt funktionsansvar. - I målet uppkommer frågan om åtgärden att inte längre tilldela vårdaren uppgifter som vakthavande inneburit att han skilts från den anställning han hade. Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer frågan om förändringen av vårdarens arbete utgjort en sådan särskilt ingripande omplacering av personliga skäl som kräver att arbetsgivaren kan visa godtagbara skäl för åtgärden. - I målet uppkommer vidare frågan om det förhållandet att vårdaren fråntagits uppgifter som vakthavande vårdare har samband med hans funktionshinder och arbetsgivaren därför diskriminerat honom.
Arbetsgivare har dragit granskningsarvode från de anställdas löner. Tvisten gäller huruvida detta utgjort ett brott mot gällande hängavtal och om fordran på grund av avdragen i sådant fall preskriberats eftersom förbundet inte anmärkt mot bolagets redovisningslistor. Även fråga om bolaget varit skyldigt att redovisa granskningsunderlag för viss person.
En tunnelbaneförare har, enligt vad utredningen visar, efter en incident i arbetet varit sjukskriven och uppburit sjuklön. Under samma period har han kört buss hos en annan arbetsgivare, ett bussbolag. Med anledning härav blir han uppsagd. Efter uppsägningen har han i stor omfattning kört buss hos bussbolaget samtidigt som han arbetat heltid som tunnelbaneförare. Fråga om saklig grund för uppsägning förelegat.
Fr.o.m. den 1 januari 2000 förändrades relationen mellan staten och Svenska kyrkan. Samtidigt övergick rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gällde till församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Sedan tidigare fanns präster, bl.a. kyrkoherdar, som var anställda med fullmakt. Med avseende på dessa präster infördes i kollektivavtal en övergångsbestämmelse som i huvudsak innebär att dessa präster behåller fullmaktens rättsverkan. Parterna i målet är ense om att fullmakten har den rättsverkan att en fullmaktsanställd präst inte kan sägas upp på grund av t.ex. arbetsbrist. I målet uppkommer frågan om en fullmaktsanställd kyrkoherde på sin fullmaktsanställning efter en indelningsändring kan grunda en rätt till de arbetsuppgifter som en kyrkoherde enligt kyrkoordningen har att utföra. Sedan denna fråga besvarats nekande konstateras även att kyrkoherden genom den förändring som skett inte kan anses ha blivit skild från en anstäl...
En arbetstagare har efter en arbetsskada ostridigt nedsatt arbetsförmåga. Fråga om arbetstagaren på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren och därför enligt 23 § anställningsskyddslagen skall vid uppsägning på grund av arbetsbrist få företräde till fortsatt anställning oberoende av turordningen.
Det har ansetts utrett att en arbetstagare som under sin anställningstid för egen räkning förvärvat aktiemajoriteten i ett med arbetsgivaren konkurrerande bolag har åsidosatt sin lojalitetsplikt enligt anställningsavtalet. Fråga om vilka skadeståndsbestämmelser som är tillämpliga i målet samt om beräkning av skadans storlek.
Fråga om en 18-åring som under pågående utbildning till kock innehaft feriearbete i restaurangkök har utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening. Fråga även om han har haft rätt till lön för heltid, som angetts i anställningsbeviset, eller för den tid han faktiskt har arbetat, samt om utfående av lönekraven enligt 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Fem frisörer har avskedats från sina anställningar. Enligt arbetsgivaren har frisörerna förskingrat betalningar som de mottagit av kunder. Frisörerna bestrider att de har tillgodogjort sig medel. De medger att de underlåtit att stämpla in intäkter i kassan men invänder att arbetsgivaren har tagit initiativet till detta förfarande. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren inte har förmått styrka sitt påstående om förskingring och att avskedandena har vidtagits utan laglig grund.
En besiktningstekniker, anställd i Aktiebolaget Svensk Bilprovning, har blivit avskedad efter att ha upptäckts med att reparera en bil på en bilverkstad. Domstolen har funnit det styrkt att besiktningsteknikern har brutit mot arbetsgivarens regler om etik, bisysslor och jäv genom att meka med sin egen bil i en bilverkstads lokaler samt genom att besiktiga en annan verkstads bilar eftersom en jävssituation har förelegat. Vidare har domstolen funnit det styrkt att besiktningsteknikern har haft problem med attityden mot kunder och kollegor samt att han hanterat åtminstone en bil ovarsamt. Domstolen har funnit att skäl för uppsägning, men inte för avskedande, har förelegat.
Fråga om staten genom att inte längre erbjuda anställda vid Affärsverket Statens Järnvägar samt Banverket förmånen av fria tågresor brutit mot de enskilda anställningsavtalen.
Fråga om en börsmäklare frånträtt sin anställning med verkan att han har rätt till skadestånd med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Sedan denna fråga besvarats nekande skall skadeståndsanspråket enligt vad som är ostridigt i målet prövas med utgångspunkten att arbetstagaren har blivit avskedad, dvs. med tillämpning av skadeståndsreglerna i anställningsskyddslagen. Därvid uppkommer fråga om bonuslön skall beaktas vid bestämmande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.
Part som överklagat tingsrättens dom har i Arbetsdomstolen utvidgat sitt yrkande om lön till att avse även lönebelopp som förfallit i tiden efter tingsrättens dom. Taleändringen har inte ansetts tillåten. - Fråga om arbetsgivaren vid ett telefonsamtal med en provanställd arbetstagare har avbrutit anställningen.
Kollektivavtalstolkning. I byggnadsavtalet finns bestämmelser om granskningsarbete och granskningsarvode. Vid tidlönearbete sker granskningen på sätt som överenskommes mellan avdelning och arbetsgivare. Därvid skall även överenskommas om lämpligt sätt för avdelningen att få kännedom om verkställda avdrag för granskningsarvode. Den för målen gemensamma tvistefrågan är om sådana granskningsöverenskommelser måste vara skriftliga.
En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skadestånd under påstående att stiftelsen brutit mot överenskommelser som ingåtts i samband med att överenskommelse träffades om att anställningen skulle upphöra. Fråga om tvisten är en arbetstvist.
En arbetstagares provanställning har genom besked från arbetsgivaren avslutats utan att övergå i en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren har i målet inte lyckats visa att arbetstagaren underrättats i förväg om att provanställningen skulle komma att upphöra. Arbetstagaren yrkar allmänt och ekonomiskt skadestånd på grund av den uteblivna underrättelsen. I målet uppkommer bl.a. frågor om tolkning av det mellan parterna träffade anställningsavtalet, om arbetstagaren har lidit ekonomisk skada samt om taleändring och preskription av talan om allmänt skadestånd.