Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
Överklagande av ett av Konkurrensverket meddelat interimistiskt åläggande att ansluta ett gatu- och vägbelysningsnät till koncessionshavares elnät har inte bifallits.
Ett bolag har i en annonskampanj för en personbil använt påståendet "säkrast i världen". Påståendet har såsom obestyrkt ansetts vilseledande och otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har därför meddelats förbud att använda påståendet.
Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
Ett resebolag har i avtal mot konsumenter avseende paketresor använt avtalsvillkor som dels inneburit att resenären inte haft rätt till annan kompensation än frånträde då flygprogrammet ändrats med mer än åtta timmar, dels inneburit att resenären - vid ovan nämnda ändring - aldrig haft längre tid än fyra dagar, från det att denne fick reda på ändringen, att frånträda resan. Villkoren har befunnits strida mot tvingande bestämmelser i lagen (1992:1672) om paketresor. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Även fråga om rättegångskostnad.
Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats.
Ett bolag har när det ingått avtal med annan näringsidkare ställt upp avtalsvillkor avseende konkurrensförbud. Avtalsvillkoret har inte ansetts oskäligt enligt lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Även fråga om bolagets medkontrahenter intagit en underlägsen ställning i avtalsförhållandet och om rättegångskostnader.
Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
Ett bolag har marknadsfört en matfettsblandning som smör trots att den inte uppfyllt de lagstadgade krav som ställs för att få kalla en produkt för smör. Marknadsföringen har därmed befunnits vara otillbörlig. Därtill fråga om onödig rättegång.
Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om rättegångskostnader.
Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen asetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen.
Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon genom tidningsannons använt sig av påståendet "Glasögon till fast pris inklusive allt". Påståendet har ansetts ge genomsnittskonsumenten intrycket att det vid köp av glasögon enligt de i annonsen angivna fasta priserna ingår vad som normalt kan förväntas ingå vid ett basköp av glasögon, vilket ur konsumentens synvinkel har ansetts innebära ett par glasögon i ett kundanpassat grundutförande fullt färdiga att användas. Då erbjudandet bedömts tämligen nära överensstämma med konsumentens förväntan samt då erbjudandets innehåll har angetts i annonsen, har marknadsföringen inte ansetts vilseledande. Vidare har det förhållande att det i annonsen inte har angetts att kostnad kan tillkomma för vissa tilläggsprodukter och specialutföranden inte ansetts utgöra något vilseledande utelämnande.
Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon använt formuleringarna "2 för 1" och "0 kr" samt påståendena "Du avgör själv vilken typ av glasögon du vill komplettera med", "ett par identiska i reserv" och "Vad väljer du?". Förbud har meddelats bolaget att dels använda påståendet"ett par identiska i reserv", om detta inte kan erhållas inom ramen för erbjudandet, dels underlåta att ange att erbjudandet endast gäller för glasögon som kan erhållas enligt ett och samma recept. Bolaget har också ålagts att ange vissa begränsningar som rör pris och sortiment av glas och bågar. Ett yrkande om förbud mot att använda formuleringen "0 kr" har ogillats på närmare angivna skäl.
Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
Ett bolag har vid marknadsföring av översättningstjänster påstått att det klarar att översätta till alla språk. Marknadsdomstolen har funnit att påståendet inte styrkts men att marknadsföringen med hänsyn till målgruppens kunskap inte torde påverka dess förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut varför talan har lämnats utan bifall.
Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
Ett bolag har vid marknadsföring på platsannonser på Internet använt påståendena "Alla lediga jobb på ett ställe" och "Workey - Sveriges största sökmotor för jobb". Eftersom bolaget inte har styrkt påståendena har marknadsföringen ansetts vilseledande i fråga om bolagets kvaliteter, egenskaper och ställning på marknaden och otillbörlig i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbud har meddelats bolaget att använda påståendena.
Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
Ett bolag har vid marknadsföring av ansiktskrämer använt sig av påståenden som innebär bl.a. att produkterna medför att rynkor i ansiktet reduceras i viss angiven procentuell omfattning, att rynkor reduceras med laserns hastighet och att rynkor reduceras på grund av att huden återuppbyggs. Eftersom bolaget inte har styrkt påståendena har marknadsföringen ansetts vilseledande och otillbörlig i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Motsvarande bedömning har gjorts beträffande en bild som använts vid marknadsföringen. Ett yrkande om förbud mot att använda ett sloganartat påstående har ogillats på närmare angivna skäl. Även fråga om huruvida tillåten reklamöverdrift förekommit.
Ett företag har marknadsfört en chokladdragé i en förpackning som påståtts utgöra en vilseldande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade förpackning. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då det inte visats att det förelegat risk för förväxling av förpackningarna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
Ett bolag som tillhandahåller konsumentkrediter har via s.k. metataggar skapat en sökträff på en sökmotor på Internet innehållande budskapet att kredit kan erhållas snabbt. Sökträffen har ansetts ha ett kommersiellt syfte och utgöra marknadsföring som bolaget svarar för. Marknadsföringen har ansetts strida mot god marknadsföringssed bl.a. eftersom den framhållit möjligheten till en snabb kredit som ett avgörande argument i förhållande till övriga kreditvillkor. Med hänsyn till målgruppen har marknadsföringen ansetts otillbörlig enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (jfr MD 2007:17).
Ett bolags marknadsföring av fonder gentemot konsument har befunnits vara stridande mot god marknadsföringssed. Företaget har sålunda dels ålagts att i webbannonser ("banner") tydligt lämna s.k. riskinformation på närmare angivet sätt, dels förbjudits att lyfta fram en viss tidsperiod som medför att ett skevt helhetsintryck ges av fondens utveckling.