Ett bolags marknadsföring av dimrar och övriga elinstallationsapparater har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags dimrar och övriga elinstallationsapparater eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkterna saknar särprägel samt inte befunnits vara kända. Ej heller renommésnyltning har ansetts föreligga.
Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon i Göteborg använt påståendet "göteborgs billigaste optikbutik". Eftersom bolaget inte kunnat styrka påståendet har det befunnits ovederhäftigt och vilseledande och därmed otillbörligt i strid med marknadsföringslagen. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller påståenden med väsentligen samma innebörd. Även fråga om onödig rättegång.
Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
Ett bolag har vid marknadsföring av byggnadsställningar utelämnat information om att det krävs en kompletterande beräkning av hållfastheten för att de marknadsförda byggnadsställningarna ska kunna byggas så att de uppnår de i annonserna utlovade arbetsytorna. I annonserna saknas vidare information om byggnadsställningarnas maximala arbetshöjd. De utelämnade uppgifterna har inte ansetts vara sådan väsentlig information att marknadsföirngen i avsaknad av den är vilseledande.
Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många personer som helst under ett år på ett vissningsställe" och "Licensen ger dig rätt att visa filmer som du köpt eller hyrt hos en godkänd återförsäljare i Sverige". Då påståendena ansetts ovederhäftiga har bolaget förbjudits att använda påståendena utan att tydligt informera om de begränsningar som gäller för licensen. Även övriga påståenden har befunnits otillbörliga när det förekommit i annonsen men inte i övrigt. Förbud har meddelats i enlighet härmed. Även fråga om onödig rättegång.
En s.k. cardsplitter av visst angivet märke har ansetts vara en nödvändig del av den avkodningsenhet som medger abonnenter av kodade TV- sändningar att utan godkännande av tjänsteleverantören samtidigt på olika TV-mottagare tillgodogöra sig fler än en TV-kanal åt gången. Cardsplittern har därför ansetts utgöra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får marknadsföras i Sverige varför marknadsföringen av densamma varit otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den aktuella cardsplittern eller annan väsentligen likartad utrustning. Även fråga huruvida parts kostnader som varit hänförliga till huvudförhandlingen varit skäligen påkallade för tillvaratagande av parts rätt.
Bolag inom asfaltbranschen har i strid mot 6 § konkurrenslagen (1993:20) deltagit i ett otillåtet samarbete vilket inneburit bl.a. att bolagen har kommit överens om priser och delat upp marknaden vid statliga och kommunala upphandlingar under åren 1998-2001. Bolagen har ådömts konkurrenskadeavgifter. Även artikel 81:1 i EG-fördraget har befunnits tillämplig. Tillika fråga om nedsättning och eftergift av konkurrensskadeavgift.
Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
En kreditgivare har i strid mot 12 § konsumentkreditlagen i kreditavtal gentemot konsumenter använt avtalsvillkor som inneburit att särskild avgift för krediten utgått enligt en förutbestämd andel av beviljad kredit. Avgiften har ökat proportionerligt per lånad krona utan att avgiften avsett en kostnad som bolaget haft för just den ifrågavarande krediten. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen.
Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts upp av gatubelysning, har starkt exponerat spritdryckens varumärke. Banderollen har genom sin storlek, utformning och placering ansetts vara påträngande och uppsökande på ett sätt som strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen (1994:1738). Banderollen har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den eller annan väsentligen likadan framställning. Yrkandet om förbud beträffande luvan har lämnats utan bifall då det inte ansetts visat på vilket sätt luvan förekommit inne på restaurangen.
Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.
Ett bolag har på reklampelare på allmän plats i närheten av arenan Nya Ullevi i Göteborg marknadsfört alkoholdryckerna öl och cider. Vid en helhetsbedömning, varvid beaktats bl.a. att det rört sig om utomhusreklam samt reklamens storlek och placering, har Marknadsdomstolen funnit att marknadsföringsåtgärderna strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen. Marknadsföringsåtgärden har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed, varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra alkoholdryckerna på sätt som skett eller på annat väsentligen samma sätt. Av Konsumentombudsmannen i första hand framställt yrkande om att bolaget skulle förbjudas att marknadsföra alkoholdryck till konsument genom utomhusreklam har inte ansetts kunna bifallas p.g.a. yrkandets alltför generella utformning. Av bolaget framställda avvisningsyrkanden har lämnats utan bifall.
Tillräckliga skäl att vilandeförklara mål om skadestånd p.g.a. överträdelse av marknadsföringslagen i avvaktan på att mål om skadestånd p.g.a. upphovsrättsintrång slutligt avgjorts har inte ansetts föreligga, varför tingsrättens beslut härom upphävts av Marknadsdomstolen. Även fråga om litispendens.
Ett försäkringsbolag har i avtal mot konsumenter avseende byggfels- och färdigställandeförsäkringar använt avtalsvillkor som inneburit att bolaget tillförsäkrats rätt att godkänna den av konsumenten utsedda besiktningsmannen. Villkoret har befunnits strida mot 54 § konsumenttjänstlagen (1985:716). Vidare har avtalsvillkor rörande konsumentens rätt till ersättning för fel som av konsumenten anlitad person orsakar bedömts vara utformat på ett vilseledande och oklart sätt. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Även fråga om rättegångskostnad.
Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om medansvar för bolagsmän.
Ett bolags marknadsföring av fordonskedjor har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags fordonskedjor enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom produkterna saknar särprägel och inte har befunnits vara kända. Inte heller har marknadsföringen ansetts strida mot punkten 13 i den s.k. svarta listan eller 10 § marknadsföringslagen.
Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll ...
Ett företag, som är ny distributör av en viss vattenkolsyresättare, har i brev till återförsäljare framfört bl.a. felaktiga påståenden angående rätten att sälja och marknadsföra vattenkolsyresättaren. Breven har ansetts utgöra marknadsföring och vissa av påståendena ifråga har befunnits otillbörliga enligt 8 och 10 §§ MFL. Även fråga om avvisning av talan.
Ett företag har i brev till ett annat företags kunder gjort vissa påståenden vilka ger intryck av att det sistnämnda företagets marknadsföring utgör upphovsrättsintrång och är olaglig. Marknadsdomstolen, som inte tagit ställning till upphovsrättstvisten, har funnit påståendena vara alltför onyanserade och långtgående. De har därför ansetts otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring jämfört egna byggprodukter och priser med produkter och priser hos andra byggvaruhus. Jämförelserna har ansetts strida mot 18 § marknadsföringslagen då produkturvalet inte varit rättvisande och jämförelserna gett sken av att det förstnämnda byggvaruhuset allmänt håller de lägsta priserna på byggvaror.
Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
Tidsbegränsade avtal avseende ditigal-TV-abonnemang till konsumenter har innefattat villkor som inneburit att om uppsägning inte sker inom viss tid så förlängs avtalet automatiskt på viss tid eller tills vidare. Villkoren - som inte ansetts utgöra negativ avtalsbindning i egentlig, avtalsrättslig mening - har vid en samlad bedömning inte befunnits vara oskäliga. Ett av avtalen har vidare innehållit villkor angående vem som ska stå kostnaden för ny digitalbox vid ändrad sändningsteknik. KO:s förbudsyrkande i sistnämnt avseende har inte bifallits då utformningen av det ansetts vara alltför omfattande. Även fråga om rättegångskostnad.
Ett bolags marknadsföring av företagskataloger och branschregister på Internet har ansetts utgöra vilseledande om kommersiellt ursprung samt om varumärken och kännetecken. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
Ett bolag har tillämpat avtalsvillkor rörande särskild avgift för konsumentkrediter som inneburit att bolaget istället för ränta tagit ut avgift som täckt bolagets kostnader samt genererat det dess vinst. Villkoret har befunnits strida mot 12 § konsumentkreditlagen (1992:830). Det berörda avtalsvillkoret har ansetts oskäligt enligt avtalsvillkorslagen.
Ett bolag har i avtal med konsumenter avseende abonnemang på bredband och telefoni använt avtalsvillkor som inneburit att bolaget under löpande avtalstid har haft rätt att dels omedelbart höja priset med 10 procent, dels i enstaka fall höja priset med upp till 100 procent, dels ock höja priset på grund av förhållanden som bolaget inte kunnat råda över eller rimligen kunnat förutse som t.ex. beslut av myndighet, nya eller ändrade lagar och författningar eller höjda priser från underleverantörer och nätägare. Villkoren har ansetts oskäliga enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.
Ett bolag har vid marknadsföring av företagskataloger och branschregister använt beteckningen e-niro och emphas vilka ansetts vara vilseledande om kommersiellt ursprung. Bolaget har vidare tillställt näringsidkare handlingar betecknade fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog, utan att någon föregående beställning har gjorts. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ samt punkt 21 i direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
I sin marknadsföring av konsumentkrediter har en bank, som huvudsakligen är en Internetbank, använt sig av formuleringar som "inga avgifter" och "utan dolda avgifter". Enligt ett villkor i kreditavtalet har banken dels tagit ut en avgift på 25 kr för den som särskilt begärt skriftlig avisering, dels haft en möjlighet att höja avgiften för den skriftliga aviseringen. Marknadsföringen har inte ansetts vilseledande och otillbörlig enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Marknadsföringen har heller inte befunnits strida mot punkt 20 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.