Fråga om en ansökan om verkställighet i eget namn av annan än borgenären har avbrutit preskription av fordringen. Dessutom frågor om rättskraft hos ett tidigare avgörande enligt lagen om domstolsärenden och om fördelning av rättegångskostnader vid avskrivning av desert ärende.
Fråga om tolkning och tillämpning av ett villkor i en maskinförsäkring enligt vilket ersättning lämnas för plötslig och oförutsedd skada på försäkrad egendom.
Sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) har ansetts nu inte kunna gälla för uppgifter i sådana handlingar för vilka en domstol enligt 36 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar bestämt en tid för hemlighållande av handlingarna vilken har gått ut.
Bestämmelsen i 2 kap. 21 § konkurslagen har i mål om betalning enligt lönegarantilagen (1992:497) ansetts tillämplig även på frågan om gammal eller ny lag skall tillämpas när flera konkursansökningar förelegat vid tidpunkten för konkursbeslutet.
Fråga om tolkningen av uttrycket "skadan upptäckts" i § 6.8 i Allmänna bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996 (ABK 96).
En femtonårig pojke har av tingsrätt mot sitt nekande dömts till böter för försök till våldtäkt mot barn. Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att meddela prövningstillstånd i hovrätten.
Två av tre delägare i ett dödsbo, som var avträtt till förvaltning av boutredningsman, har väckt talan i eget namn men för dödsboets räkning mot den tredje delägaren och en utomstående. Talan mot dödsbodelägaren har stött sig på en annan rättslig grund än talan mot den utomstående. De båda dödsbodelägarna har ansetts sakna behörighet att föra den sist nämnda talan.
Ombud och rättshjälpsbiträde har i ansökan om prövningstillstånd varken begärt eller gjort förbehåll om ersättning för egen del. När kostnadsräkning inkommit efter handläggningens avslutande, har ansökan inte kunnat vinna beaktande.
Resningsärende. Åsidosättande av den s.k. specialitetsprincipen vid utlämning för brott har ansetts utgöra grund för resning. Underlåtenhet att till anmodad stat lämna information i utlämningsärendet angående svenska föreskrifter om påföljdsbestämning har däremot inte ansetts utgöra sådan grund.
Vid prövning enligt 11 kap. 11 § regeringsformen av resningsärende som gäller advokats disciplinansvar är rättegångsbalkens regler om resning i brottmål en utgångspunkt för prövningen men därutöver bör denna ske med analog tillämpning av 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motocrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet. Betalning till fastighetsmäklaren, som inte var behörig att ta emot denna för säljarens räkning, har blivit giltig mot säljaren sedan denne, efter vunnen kännedom om att beloppet betalats till mäklaren och att mäklaren tillgodogjort sig beloppet som provision, inte gjort invändning mot mäklaren och inte heller begärt att denne skulle vidarebefordra beloppet.
Ett försäkringsbolag väckte regresstalan om ersättning för utgiven försäkringsersättning. Svarandebolaget väckte i sin tur, för det fall bolaget skulle förlora målet, talan mot sitt försäkringsbolag och yrkade ersättning för vad svarandebolaget kunde förpliktas utge till följd av huvudkäromålet. Det först nämnda försäkringsbolaget förlorade huvudkäromålet i hovrätten och hovrätten upphävde tingsrättens domslut avseende den reservationsvis förda talan. Sedan det förlorande försäkringsbolaget överklagat, yrkade svarandebolaget i sin svarsskrift till HD bifall till sin reservationsvis förda talan, för den händelse huvudkäromålet skulle bifallas. Den sålunda förda talan har tillåtits. Prövningstillstånd för denna har inte erfordrats.
Statens jordbruksverk har inte ansetts berättigat att erhålla dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) på fordran avseende återbetalning av omställningsstöd enligt den numera upphävda förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m.m.
Enligt ett lagakraftvunnet utslag i mål om fastighetsbestämning har ett markområde förklarats ingå i en häradsallmänning. Utslaget har inte utgjort hinder för ägaren av en annan fastighet att vid allmän domstol föra talan om bättre rätt än häradsallmänningen till markområdet, men har ansetts ha prejudiciell betydelse i tvistemålet. Förutsättningar har därför funnits att utan att utfärda stämning ogilla talan som uppenbart ogrundad.
Fråga om en anställd skall anses haft ett sådant betydande inflytande över ett företags verksamhet som avses i 12 § sjätte stycket förmånsrättslagen (1970:979).
Resningsärende. En tidnings förstasida bestod av en annons och tidningens logotyp. På talan av Konsumentombudsmannen ingrep Marknadsdomstolen med stöd av marknadsföringslagen (1995:450) mot annonsen. Vid prövning av resningsansökan avseende Marknadsdomstolens dom har ansetts att det inte förelegat något hinder mot att ingripa mot annonsen på annat sätt än som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen, eftersom framställningen varit av utpräglat kommersiell natur och saknat redaktionellt innehåll.
Klagan över domvilla. Partrederier har i lagakraftvunnen dom förpliktats att utge viss ersättning för juridiskt biträde. När biträdet lämnades var rederierna upplösta till följd av att verksamheten upphört. Rederierna har då inte ansetts behöriga att uppträda som parter i målet. Domen har därför undanröjts på klagan av enskilda redare.
Preskriptionsavbrott. En borgenär har sänt ett flertal kravbrev till en gäldenär under dennes vanliga adress. Fråga om beviskravet när gäldenären gör gällande att han inte har fått något av breven.
Tredje man har i utmätningsmål påstått att utmätt lösöre ursprungligen förvärvats av henne för egen räkning och att lösöret därefter inte överlåtits till utmätningsgäldenären utan bara lånats ut till denne. Prövningstillstånd har beviljats i hovrätten för bedömning dels av huruvida tredje man enligt 4 kap. 18 § utsökningsbalken har bevisbördan även för det andra påståendet, dels av vilken verkan det skall ha i förhållande till utmätningsgäldenärens borgenärer att tredje man gett sken av att lösöret överlåtits till utmätningsgäldenären, dels av huruvida tredje man bort föreläggas att väcka talan enligt 4 kap. 20 § samma balk.
En tingsrätts dom i mål om skadestånd hade överklagats av båda parter. Vid huvudförhandling i hovrätten inställde sig ena parten, som förelagts att infinna sig personligen, endast genom ombud. Hovrätten förklarade den partens överklagande förfallet och erinrade om möjligheten att ansöka om målets återupptagande. Vid huvudförhandlingen prövade hovrätten motpartens överklagande och målet avgjordes genom dom som meddelades innan tiden för att ansöka om återupptagande hade gått ut. Sådan ansökan inkom i rätt tid. Hovrättens förfarande att avgöra målet trots att fristen för att ansöka om återupptagande löpte har ansetts utgöra grovt rättegångsfel som - i betraktande av att ansökan om återupptagande inte framstått som ogrundad - antagits ha inverkat på målets utgång. Hovrättens dom har undanröjts och målet återförvisats till hovrätten.
Innehav av ca 2,5 dl olovligt tillverkad sprit med en alkoholhalt uppgående till 35,3 volymprocent har inte ansetts som ringa gärning. 10 kap. 8 § alkohollagen (1994:1738).
S.k.industrihampa som odlats med tillstånd från länsstyrelsen har innehafts av en person som tillgripit hampan från odlingen. Innehavet har objektivt sett inte bedömts som narkotikabrott.
Bestämmelsen i 8 § smugglingslagen om "tull, skatt eller annan avgift" har befunnits tillämplig i fråga om en i EG-förordningen nr (EEG) 1470/2001 föreskriven antidumpningstull. Det har ansetts förenligt med regeringsformens bestämmelser om normgivning och med legalitetsprincipen att straffbestämmelsen såvitt gäller tullplikten fått sitt innehåll utfyllt av föreskrifter i en EG-förordning. Undandragande av pålagor som avses i den nämnda förordningen har bedömts rikta sig mot "det allmänna". Även fråga om EG-förordningen utgör en in casu-lagstiftning.
Tillräckliga förutsättningar för besöksförbud har ansetts inte föreligga i ett fall där ansökningen grundats på påståenden om brott och gjorts under en pågående vårdnadstvist.
En i Danmark boende person har förklarat sig av ekonomiska skäl förhindrad att inställa sig till huvudförhandling i brottmål till vilken han kallats att inställa sig personligen. Laga förfall för hans utevaro har ansetts föreligga då domstolen inte informerat honom om möjligheterna att få ersättning av allmänna medel för sin inställelse.
En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).
Talan av ett bolag med ensamrätt till ett varumärke i Sverige och i vissa andra länder inom EU mot ett bolag med hemvist i Tyskland om intrång i ensamrätten i dessa länder har med tillämpning av artikel 5.3 i Bryssel I-förordningen avvisats såvitt avser andra intrång än det som gjorts gällande i det svenska varumärket. Yrkande om inhämtande av förhandsavgörande från EG-domstolen har avslagits.
Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, i den mån det behövs för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 5.5 i Europakonventionen. (Jfr 2005 s. 462.)
När en hyresgäst hyrt en lokal och tecknat nytt hyresavtal avseende en del av lokalen, har preskriptionsfristen enligt 12 kap. 61 § JB för fordringsanspråk avseende det ursprungliga hyresförhållandet beräknats från tidpunkten när det nya avtalet började gälla.
Tidningsartiklar som ingått i en databastjänst har ansetts ha tillhandahållits allmänheten av tidningens redaktion och därigenom vara omfattade av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen trots att databastjänsten bedrevs av en särskild juridisk person och inte av tidningen. Datafilerna med tidningsartiklarna har ansetts utgöra en egen databas skild från motsvarande databaser i tjänsten vilkas innehåll hämtats från andra källor.
Bestämmelsen i 27 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619) om ersättning till rättshjälpsbiträde för arbete som utförts före ansökan om rättshjälp har, till skillnad från motsvarande bestämmelse i 1972 års rättshjälpslag, inte ansetts ge stöd för att begränsa ersättningsrätten till att avse arbete som utförts inom den närmaste månaden före ansökan.
Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken finns tillräckliga förutsättningar för häktning av en misstänkt med fast adress utomlands i syfte att genomföra ett avslutande förhör med denne under förundersökningen.
Anbudsgivare, som vid en riktig tillämpning av bestämmelserna om offentlig upphandling skulle ha fått kontraktet, har tillerkänts skadestånd för sitt positiva kontraktsintresse.
I samband med lossning av last från ett fartyg inträffade en olycka som ledde till att en anställd hos ett aktiebolag avled. Verkställande direktören, som hade ansvar för arbetsmiljön i bolaget, hade underlåtit att vidta erforderliga åtgärder till förebyggande av olycksfall. Fråga, i mål om ansvar för arbetsmiljöbrott, bl.a. om orsakssambandet mellan hans underlåtenhet och den anställdes död.
Rättelse i fastighetsregistrets inskrivningsdel. När inteckningar beviljats i fastighet på grundval av en handling som av förbiseende ingivits till inskrivningsmyndigheten har förutsättningar för rättelse ansetts föreligga, då det styrkts att fastighetsägarna inte haft för avsikt att ansöka om inteckningarna.
En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat förbud att återvända till riket återvänt hit vid två tillfällen. Vid det första tillfället gällde fortfarande 1989 års lag (I = B 2740-06). Vid det andra tillfället hade en ny utlänningslag (2005:716) trätt i kraft (II = B 5037-06). Åtal för brott mot utlänningslagen har ogillats i båda fallen.
Enbart den omständigheten att en testamentsexekutor biträtt även arvlåtarens sambo med upprättande av testamente har inte ansetts utgöra skäl mot att testamentsexekutorn förordnas som boutredningsman.
Inkråmet och firman har överlåtits från ett aktiebolag till ett annat, vilka haft en gemensam representant. Det överlåtande bolagets rådighet över tillgångarna har ändå ansetts avskuren, och detta har ansetts vara tillräckligt för att ge det förvärvande bolaget skydd mot överlåtarens borgenärer.
En person har importerat mobiltelefontillbehör som varit märkta med det svenska varumärket och gemenskapsvarumärket "Nokia" och därmed gjort intrång i dessa varumärken. Sedan förhandsavgörande från EG-domstolen inhämtats har importören meddelats ett vitessanktionerat förbud mot import av på detta sätt märkta mobiltelefontillbehör.
Vid utmätning av andel i samägd egendom hindrar inte ett avtal mellan samägarna om att försäljning av hela egendomen på offentlig auktion inte skall kunna påfordras att hela egendomen säljs på yrkande av utmätningssökanden, såvida avtalet inte tillkommit i samband med ett benefikt förvärv av den utmätta andelen. (Jfr NJA 1991 s. 597). (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok).
En person som skadats i en trafikolycka och då varit arbetslös har erhållit ersättning för inkomstförlust beräknad utifrån en högre inkomst än han hade som arbetslös eftersom han gjort sannolikt att han skulle ha fått denna högre inkomst om skadan inte hade inträffat.
Käranden har som en tredje grund påstått att hans skadeståndstalan inte stöds på det rättsförhållande som regleras i ett nyttjanderättsavtal med en skiljeklausul utan avser ett anspråk som grundas på vållande genom brott. De faktiska omständigheter som åberopats har bedömts ha direkt anknytning till nyttjanderättsavtalet. Med hänsyn härtill och då de två övriga grunderna enligt lagakraftvunnet beslut skall prövas av skiljemän har allmän domstol ansetts vara obehörig att pröva den tredje grunden.
En försäkringsgivare med hemvist på Isle of Man har stämts av en kärande med hemvist i Sverige. Bestämmelserna om behörighet vid försäkringstvister i Bryssel I-förordningen (och Luganokonventionen) har inte ansetts vara analogt tillämpliga vid bedömningen av om det enligt nationell rätt föreligger svensk domsrätt.
Ansökan mot gäldenär om verkställighet av exekutionstitel som grundats på avtal om kreditköp av vara med återtagandeförbehåll har inte utgjort hinder mot att kreditgivaren, när denne inte fått full betalning för sin fordran, riktar anspråk mot person som förvärvat varan från gäldenären.
Sedan Högsta domstolen återförvisat ett mål till hovrätten har part ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader i Högsta domstolen, trots att yrkandet om ersättning inte hade framställts där.
Fråga om rätten till ersättning för skada enligt 7 kap. 25 § bostadsrättslagen (1991:614) innebär att en bostadsrättsförening är berättigad att av försäljningssumman erhålla betalning för ombudskostnader i ärende hos kronofogdemyndigheten om tvångsförsäljning.
Ett konkursbo som använt en hyreslokal efter det att konkursgäldenärens hyresavtal upphört att gälla, har ådragit sig massaansvar för hyresvärdens fordran på ersättning motsvarande skälig hyra för nyttjandet av lokalen.
Hovrätt har ansetts ha möjlighet att pröva frågan om den tilltalade skall befrias från återbetalningsskyldighet för kostnader för försvar och målsägandebiträde i tingsrätten oavsett att yrkande om befrielse inte framställts och att någon ändrad bedömning inte skett i skuldfrågan.
Fråga om tidigare ostraffad gärningsman, som gjort sig skyldig till flera tillgreppsbrott, skall utvisas på grund av återfallsrisk. (Jfr NJA 2006 s. 375.)
En treårig flicka har utsatts för sexuellt utnyttjande när hon sov. Flickan har ansetts berättigad till kränkningsersättning oavsett om hon blivit informerad om övergreppen.
Enligt ett åtal för narkotikabrott har en person olovligen mottagit, förpackat och förvarat en viss mängd amfetamin i en lägenhet. Därefter väcks ett nytt åtal mot samma person för grovt narkotikabrott. Åklagaren påstår därvid att den tilltalade i lägenheten har mottagit och förvarat dels ecstacytabletter, dels en mängd amfetamin, varvid det anmärks att en del av amfetaminet omfattades av det första åtalet. Enligt det nya åtalet har den tilltalade dessutom förpackat och transporterat den narkotika som inte omfattades av det första åtalet till ett gömställe. All narkotika har mottagits vid samma tillfälle. De båda åtalen har ansetts avse samma gärning, och det andra åtalet har inte kunnat tas upp till prövning.
Hovrätt har tillerkänt den vinnande parten ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten utöver vad som yrkats. Fråga om fördelning av rättegångskostnaderna i Högsta domstolen när den förpliktade parten överklagat beslutet. 18 kap. 3 § RB.
Hinder har ansetts föreligga mot utlämning av en person till Albanien, eftersom det bedömts vara sannolikt att han där löper en allvarlig risk att utsättas för en behandling som strider mot artikel 3 Europakonventionen och inte kan få erforderligt skydd av de albanska myndigheterna. Vid detta förhållande har det ansetts att beslut om häktning inte skall bestå i utlämningsärendet.
Rättegångskostnader. I ett dispositivt tvistemål om mindre värden (småmål) har kostnad för rättslig rådgivning inte ansetts skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt, eftersom tvistefrågorna varit okomplicerade och legat inom kärnområdet för partens näringsverksamhet. 18 kap. 8 a § rättegångsbalken.
Sedan misstanke uppkommit om att barn utsatts för brott har barnen läkarundersökts efter beslut av polismyndighet. Beslutet har saknat lagstöd och ingreppet har ansetts strida mot artikel 8 Europakonventionen. Staten har befunnits vara skadeståndsskyldig mot barnen och deras föräldrar.
Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
A åtalades för misshandel av B och C. C biträdde åtalet och förde skadeståndstalan. A dömdes för misshandel av B medan åtalet för misshandel av C och C:s skadeståndstalan ogillades. Sedan A överklagat domen i den del han dömts för misshandel av B anslutningsöverklagade C. Anslutningsöverklagandet har avvisats.
Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 16-åring som dömts för grov misshandel med ett straffvärde, om gärningen hade begåtts av en vuxen person, om cirka 16 månader.
En hyresgäst har överlåtit lösören till fastighetsägaren men behållit besittningen till egendomen. Fastighetsägaren har ansetts skyddad mot hyresgästens konkursborgenärer redan genom avtalet, eftersom lösörena genom avtalet blivit tillbehör till hans fasta egendom.
Fråga om prövningstillstånd i hovrätt. Den tilltalade har mot åtal för överträdelse av besöksförbud invänt att beslutet om besöksförbud saknar laglig grund. Ansvarsfrihet på den åberopade grunden har ansetts kunna komma i fråga endast i sådana speciella situationer som när den myndighet som utfärdat förbudet överträtt sin behörighet eller när beslutet annars kan betraktas som en nullitet. Tillstånd till målets prövning i hovrätten har inte meddelats.
Överlåtaren av en bostadsrätt hade skött det s.k. inre underhållet på ett sådant sätt att det orsakat skada på bostadsrättsföreningens fastighet utanför lägenhetens gränser. Förvärvare av bostadsrätten har inte ansetts ersättningsskyldiga mot bostadsrättsföreningen för skadan.
Två utländska spelföretags mot staten framställda yrkanden, av innebörd att allmän domstol skall fastställa att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, har - sedan EG-domstolen avgett yttrande i målet - ansetts utgöra en otillåten talan som inte kan upptas till prövning enligt svensk rätt och som inte heller är tillåten enligt gemenskapsrätten. Interimistiska yrkanden i anslutning till dessa fastställelseyrkanden har därmed inte heller kunnat tas upp till prövning. Interimistiska yrkanden i anslutning till en vid tingsrätten samtidigt väckt fastställelsetalan avseende skadeståndsskyldighet har inte ansetts kunna bifallas vare sig enligt svensk rätt eller enligt gemenskapsrätten, eftersom denna talan inte syftar till något verkställbart avgörande.
Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt har ansetts utgöra hinder mot att i utdelningsförfarandet besluta om annan förmånsrätt, trots att fordringshavaren enligt ett senare avgörande av Högsta domstolen skulle vara berättigad till förmånsrätt i enlighet med sitt yrkande.
I en exekutionstitel utfärdad före den 1 juli 2002 har angetts att ränta på utdömt kapitalbelopp skall utgå enligt gällande diskonto med ett tillägg av åtta procentenheter. Det har inte ansetts möjligt att i exekutiv ordning ersätta diskontot med referensränta som grund för beräkning av dröjsmålsränta avseende tid efter denna tidpunkt. I stället har det senast gällande diskontot ansetts böra ligga till grund för beräkningen.(Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 2520-06 mellan Västerviks kommun och Å.R.S.)
Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. En enskild kan inte åläggas att betala skadestånd till en annan enskild med direkt tillämpning av artiklarna 8 och 13 Europakonventionen.
Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
Beställare vid en generalentreprenad, på vilken AB 92 varit tillämpliga, har ansetts inte kunna få ersättning från en underentreprenör på utomobligatorisk grund, när beställarens egendom skadats genom underentreprenörens vårdslöshet.
Åtal för förberedelse till grovt bedrägeri i form av befattning med fotografier av uttagsautomat och med hjälp av dessa framställd utrustning avsedd att avläsa information från användning av uttagsautomat. Fotografierna och avläsningsutrustningen har inte ansetts utgöra hjälpmedel för den planerade bedrägeribrottsligheten. Den tilltalade har inte heller tagit sådan befattning med avläsningsutrustningen som avses i bestämmelsen om förberedelse.
En ansökan om verkställighet av en tysk dom rörande laglottsanspråk har lämnats utan bifall. Det har ansetts att domen - trots skillnader mellan den tyska och den svenska laglottskonstruktionen - omfattas av bestämmelsen i 2 kap. 12 § lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo om att en utländsk dom om arv gäller här i riket under villkor att domen ej avser egendom som här i riket var föremål för dödsbobehandling eller här skolat undergå bodelning eller skifte.
Kronofogdemyndighets beslut i utsökningsmål har överklagats till tingsrätt av tredje man men inte av gäldenären. På grund härav och då tingsrätten inte ändrat kronofogdemyndighetens beslut har gäldenären inte haft rätt att överklaga tingsrättens beslut. Eftersom hovrätten inte ändrat tingsrättens beslut, har gäldenären inte heller haft rätt att överklaga hovrättens beslut.
Sedan parter med hemvist i Danmark ingått avtal om köp av fastighet i Sverige har tvist uppkommit mellan dem angående avdrag på köpeskilligen på grund av fel i fastigheten. Vid prövning enligt Brysselkonventionen har svensk domstol ansetts behörig att pröva tvisten. Avgörandet av behörighetsfrågan har grundats på omständigheter som framgått av i målet tillgängligt material men som inte åberopats av någon part.
En arbetstagare hade vid tidpunkten för arbetsgivarens konkurs en lönefordran som grundade sig på innestående tid i en s.k. arbetstidsbank. Tiden hade intjänats tidigare än tre månader före konkursansökan. Fordringen har inte ansetts bestämd enligt en särskild beräkningsgrund och därmed inte omfattad av förmånsrätt och statlig lönegaranti.
En parkeringsanmärkning har inte överlämnats till fordonets förare eller ägare på platsen för den påstådda överträdelsen och inte heller fästs på fordonet. I stället har anmärkningen sänts till ägaren med post. Betalningsansvaret för felparkeringsavgiften har undanröjts.
Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som underlåtit att ta bort meddelanden från en elektronisk anslagstavla (I=B 2673-06) och enligt yttrandefrihetsgrundlagen beträffande utgivaren av en webbplats (II=B 2115-06). Även fråga om underlåtenhet att ta bort meddelanden från en elektronisk anslagstavla kan utgöra medhjälp till hets mot folkgrupp eller brott mot lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (I=B 2673-06).
Offentlig försvarare har i överklagandet till hovrätten inte gjort förbehåll om att få inkomma med kostnadsräkning för egen del, men han hade för sin klients räkning begärt muntlig förhandling. Med hänsyn till att han inte fått något besked om att målet skulle komma att avgöras utan sådan förhandling har han ansetts ha haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att i tid inkomma med kostnadsräkning.
Hovrätt har funnit att rätten att framställa jävsinvändning mot domare i tingsrätt förfallit (4 kap. 14 § rättegångsbalken) och på den grunden avslagit ett yrkande om undanröjande av tingsrättens dom. Bestämmelsen i 54 kap. 8 § rättegångsbalken om att beslut i vilket hovrätt prövat en fråga om jäv mot domare i tingsrätt inte får överklagas har inte ansetts utgöra hinder mot ett överklagande. Överklagande har dock ansetts kunna ske endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut.
Fråga om den som åberopats som vittne skall anses vara part närstående i den mening som avses i 36 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken och därmed undantagen från vittnesplikten.
Preskriptionsbestämmelserna i 41 § lagen (1974:610) om inrikes vägtransport har ansetts vara tillämpliga i ett fall där avsändarens försäkringsbolag har riktat krav mot fraktföraren med anledning av att avsändaren ersatt mottagaren för skada som fraktföraren av oaktsamhet orsakat på annan egendom än det befordrade godset.
En i häkte intagen har hängt sig i sin cell sedan häktespersonal underlåtit att vid avvisitering ta hand om hans livrem. De efterlevandes skadeståndsanspråk har lämnats utan bifall eftersom omständigheterna inte var sådana att staten genom kriminalvården borde ha insett att det förelåg en verklig och omedelbar självmordsrisk.
Mål om lönegaranti. Semesterdagar som en arbetstagare sparat har vid tillämpningen av 12 § fjärde stycket förmånsrättslagen (1970:979) ansetts vara innestående för året efter det år som dagarna har intjänats.
Rättegångskostnaderna i ett desert mål angående hinder mot verkställighet har fördelats enligt grunderna för 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
När en förtida uppsägning av ett s.k. ensamåterförsäljaravtal ansetts innebära ett kontraktsbrott, har den skadelidande ansetts vara bevarad vid sin rätt till skadestånd redan genom att inom skälig tid från mottagandet av uppsägningen ha tillställt den kontraktsbrytande parten en neutral reklamation.
Fråga om förverkande kan ske på grund av brott mot ett blankettstraffstadgande, när den straffbelagda gärningen helt eller i det väsentliga anges genom myndighetsföreskrifter.
I mål om förverkande av alkohol på grund av införsel i strid mot det s.k. privatimportförbudet i 4 kap. 2 § första stycket alkohollagen (1994:1738) har EG-domstolen i förhandsavgörande förklarat att importförbudet skall bedömas enligt artikel 28 i EG-fördraget och utgör en sådan kvantitativ importrestriktion som där är förbjuden samt att importförbudet inte är sådant att det ändå skall tillåtas med hänsyn till intresset att skydda människors hälsa och liv enligt artikel 30 i fördraget. Importförbudet har därför inte tillämpats i målet och förverkande har därmed inte lagligen kunnat ske. (Jfr NJA 2004 s. 137.)
Ett avtalsvillkor om att krav med anledning av en utförd s.k. överlåtelsebesiktning av fastighet preskriberades två år efter uppdragets avslutande har inte ansetts oskäligt mot beställaren, som var konsument. Tillika fråga om bestämmelsen, som kommit till uttryck först i själva besiktningsutlåtandet, utgjort avtalsinnehåll.
En person har åtalats för att vid 25 tillfällen med ungefärliga tidsintervaller om en månad genom vilseledande ha föranlett att socialbidrag oriktigt har utbetalats till honom. Varje gärning har bedömts som ett särskilt fall av bedrägeri enligt normalgraden. (Gärningarna var begångna innan bidragsbrottslagen (2007:612) trätt i kraft.)
Offentlig försvarare har förordnats för underårig misstänkt utan att hans vårdnadshavare beretts tillfälle att lämna synpunkter på valet. Detta har inte ensamt ansetts utgöra tillräckliga skäl för att tillåta försvararbyte när begäran härom skett efter det att tingsrätten meddelat dom i målet.
Vid tillämpning av bestämmelsen att rättshjälp skall upphöra när biträdets arbete uppgår till 100 timmar har det ansetts att hänsyn inte skall tas till om biträdet företräder även parter som inte har beviljats rättshjälp. 34 § rättshjälpslagen (1996:1619).
En bilförare, som omedelbart före planerad avfärd skrapade bilrutorna fria från is, halkade omkull och skadades. Det har ansetts att skadorna uppkommit i följd av trafik med bilen.
Svensk domstol har - sedan EG-domstolen lämnat förhandsavgörande i målet - ansetts behörig att med stöd av artikel 6.1 i Bryssel I-förordningen pröva en talan mot ett bolag med hemvist i Storbritannien.
Ett bensinbolag har haft ett avtalspaket med en återförsäljare, omfattande bl.a. ett samarbetsavtal och ett hyresavtal. Bensinbolaget har sagt upp avtalen för att fortsätta driften i egen regi. Fråga om bensinbolaget haft befogad anledning att säga upp hyresavtalet. 12 kap. 57 § jordabalken.
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om hastighetsöverträdelse har meddelats när tingsrättens dom har grundats på polisens rapport och platsprotokoll från hastighetsövervakning med laserhastighetsmätare men det även förelegat omständigheter som givit grund för tvivel om riktigheten av antecknade uppgifter.
Svenska Handelsbanken AB mot Fora Försäkringscentral AB, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Skatteverket angående fastställande av utdelningsförslag.
Danske Bank A/S, Sverige Filial mot ALMI Företagspartner Jönköping AB, Fora Försäkringscentral AB samt Länsstyrelsen i Jönköpings län angående fastställande av utdelningsförslag.
Begäran om yttrande enligt 34 och 34 b §§ lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom (IVL) avseende medgivande att i Polen för brott lagföra M.B., medborgare i Polen.