AD 2020 nr 1
Fråga om ett måleriföretag brutit mot en bestämmelse i måleriavtalet om att arbetsgivaren ska anvisa personalutrymme
AD 2020 nr 2
Interimistiskt förordnande enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen. En säljare vid ett charkföretag har sagts upp under angivande av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har ansett att det är mer eller mindre uppenbart att det funnits saklig grund för uppsägning.
AD 2020 nr 3
En person, som är döv, sökte en anställning som receptionist. Det var fråga om ett vikariat om åtta månader. I annonsen ställdes krav på att de sökande skulle behärska samtliga telefontekniker, innefattande även taltelefoni. Personen kallades inte till intervju och erhöll inte heller anställningen eftersom han, på grund av att han är döv, inte kan använda taltelefon. Fråga om detta har utgjort direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet.
AD 2020 nr 4
Tvist om lön till en snickare. Fråga dels om vilken timlön som avtalats mellan arbetsgivaren och snickaren, dels om snickaren har rätt till lön för tid när han inte arbetat.
AD 2020 nr 5
Målet gällde diskrimineringsersättning. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av medgivande.
AD 2020 nr 6
Målet gäller allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen. Domen innebar att tingsrättens domslut ändrades i överklagade delar.
AD 2020 nr 7
Fråga om målares restid mellan bostad och arbetsplats ska betraktas som arbetstid mot bakgrund av en dom från EU-domstolen.
AD 2020 nr 8
Målet gäller ogiltigförklaring av avskedande m.m. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
AD 2020 nr 9
Tvisten rör om en arbetsgivare genom att vid tre tillfällen neka en ST-läkare att få utföra bisysslor dels utsatt henne för direkt diskriminering som har samband med funktionsnedsättning – hennes astma, dels brutit mot kollektivavtalets bestämmelse om bisysslor.
AD 2020 nr 10
Målet gällde fordran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av svarandens utevaro vid förhandling i domstolen.
AD 2020 nr 11
Ett företag som tillhandahåller en internetbaserad tjänst för kemikaliehantering har väckt talan mot tre tidigare anställda, två bolag samt tre företrädare för bolagen och gjort gällande att svarandena har angripit företagets företagshemligheter för att bygga upp en konkurrerande verksamhet. Utifrån 1990 års företagshemlighetslag prövar domstolen bl.a. om viss information utgör företagshemligheter och om någon av svarandena röjt eller utnyttjat företagshemlig information.
AD 2020 nr 12
Kyrkorådets ordförande har för ett pastorat undertecknat ett avtal med en präst om att prästens anställning skulle upphöra och att prästen skulle få ett avgångsvederlag. Arbetsdomstolen har funnit att pastoratet varit behörigen företrätt när avtalet träffades samt att avtalet inte är oskäligt. Vidare har domstolen funnit att pastoratet ska betala allmänt skadestånd till prästens arbetstagarorganisation för att inte ha betalat vederlaget sedan rättsverkan enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
AD 2020 nr 13
Polismyndigheten har vid avbrytandet av en provanställning för en operatör med huvudsaklig arbetsuppgift att nedteckna på telefon lämnade anmälningar tillämpat ett språkkrav. Fråga om Polismyndigheten därigenom utsatt operatören, som har en funktionsnedsättning i form av dyslexi, för indirekt diskriminering. Också fråga om storlek av diskrimineringsersättning för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
AD 2020 nr 14
Målet gällde semesterersättning m.m. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
AD 2020 nr 15
Familjemedlemsundantaget i anställningsskyddslagen. En arbetstagare har varit anställd i ett bolag som ägdes och drevs av hennes make. Arbetstagaren sades upp knappt tio månader efter att dom på äktenskapsskillnad hade meddelats. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsskyddslagen inte var tillämplig på arbetstagaren när uppsägningen skedde.
AD 2020 nr 16
Målet gällde kollektivavtalsbrott. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 17
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att tingsrättens domslut delvis ändrades i huvudsaken.
AD 2020 nr 18
Fråga bl.a. om en tidigare arbetstagare till sin nya arbetsgivare utnyttjat eller röjt företagshemlig information tillhörig den tidigare arbetsgivaren såvitt avser dels utformningen av en uppfinning, som patentsökts, dels vidareutveckling av uppfinningen.
AD 2020 nr 19
Målet gällde fordran m.m. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
AD 2020 nr 20
Målet gällde fordran. Domen innebar att tingsrättens domslut fastställdes i överklagade delar.
AD 2020 nr 21
Interimistiskt förordnande. En vice vd i ett bolag som hyr ut byggnadsställningar m.m. har under sin anställning skickat mejl med företagshemlig information till sin mejladress hos ett bolag som han företräder och som bedriver med arbetsgivaren konkurrande verksamhet. Arbetsdomstolen har ansett att det funnits förutsättningar att enligt 14 § företagshemlighetslagen vid vite förbjuda vice vd:n och det konkurrande bolaget att, för tiden fram till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat beslutas, att angripa de aktuella företagshemligheterna. Däremot har Arbetsdomstolen inte ansett att det funnits förutsättningar att enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken besluta att Kronofogdemyndigheten ska omhänderta bl.a. datamedier hos det konkurrerande bolaget som innefattar de aktuella företagshemligheterna.
AD 2020 nr 22
En forskare vid ett statligt universitet har avskedats sedan universitetet beslutat att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har funnit att universitetets beslut inte i sig är laga grund för avskedandet eller saklig grund för uppsägning, och att det inte heller innebär att forskaren faktiskt gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har i stället självständigt prövat om forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning på det sätt staten påstått. Arbetsdomstolen har vid denna prövning kommit fram till att staten inte har visat att forskaren gjort sig skyldig till påstådd oredlighet i forskning.
AD 2020 nr 23
Provocerad uppsägning. En VVS-montör har avslutat sin anställning hos ett bolag. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen har föranletts av bolaget, att bolaget därvid har handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt och att montörens uppsägning därför ska jämställas med en uppsägning från bolagets sida. Det har inte funnits saklig grund för att skilja honom från anställningen.
AD 2020 nr 24
Målet gällde lönefordran. Domen innebar att tingsrättens domslut fastställdes.
AD 2020 nr 25
Målet gällde ogiltigförklaring av avskedande m.m. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
AD 2020 nr 26
En projektledare vid ett installationsföretag, i praktiken platschef för ett av företagets kontor, har avskedats sedan det framkommit att han, vid sidan av sin anställning, utan lov överfört 450 000 kr från arbetsgivarbolagets systerföretag till sitt eget företag. Avskedandet har ansetts lagligen grundat.
AD 2020 nr 27
Målet gällde fordran på lön. Domen innebar att tingsrättens domslut ändrades.
AD 2020 nr 28
Målet gällde lönefordran. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
AD 2020 nr 29
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan medgavs.
AD 2020 nr 30
En underhållsreparatör inom tung industri har under en längre tid medvetet olovligen kört arbetsfordon i arbetet på arbetsgivarens industriområde, som har en komplex och farofylld trafikmiljö. Arbetsgivarens avskedande av underhållsreparatören har ansetts lagligen grundat. Underhållsreparatörens eventuella alkoholsjukdom kunde inte i någon relevant mening anses ha orsakat det agerande som har betydelse för avskedandefrågan.
AD 2020 nr 31
I en uppsägningstvist har en arbetstagare yrkat fastställelse av att han har rätt till ett ekonomiskt skadestånd upp till ett visst belopp, vilket motsvarar 16 månadslöner i enlighet med 39 § anställningsskyddslagen. Fastställelseyrkandet har inte ansetts tillåtet enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken.
AD 2020 nr 32
Målet gällde kollektivavtalsbrott m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av svarandens utevaro vid förhandling i domstolen.
AD 2020 nr 33
Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal för lagerarbetare på KFO-området, som är ett minimilöneavtal som tillåter att arbetsgivaren betalar arbetstagarna mera än kollektivavtalets minimitidlöner inklusive tillägg, finns en bestämmelse om att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om ackord/premielön. Arbetsdomstolen har funnit att en arbetsgivare som ensidigt, dvs. utan att de lokala parterna träffat en överenskommelse om det, infört individuell prestationsbaserad lön, har brutit mot kollektivavtalet.
AD 2020 nr 34
En arbetsgivare som påstår att ett skriftligt anställningsavtal har upprättats för skens skull, har ansetts ha bevisbördan för att parterna varit överens om att avtalet inte ska tillämpas dem emellan.
AD 2020 nr 35
En arbetstagare har varit anställd hos ett bolag som registrerats i England enligt engelsk rätt och har utfört sitt arbete i Sverige. Sedan arbetstagaren väckt talan och yrkat bl.a. skadestånd enligt anställningsskyddslagen har bolaget avregistrerats enligt en bestämmelse i den engelska aktiebolagslagen om s.k. voluntary striking off. Arbetsdomstolen har funnit att frågan om bolaget efter avregistreringen kan svara i domstol ska bedömas enligt engelsk rätt samt att engelsk rätt innebär att ett bolag som avregistrerats genom voluntary striking off inte kan svara i domstol, men att den som anser sig ha ett krav mot det avregistrerade bolaget hos domstol kan ansöka om att bolaget åter ska registreras och att bolaget – sedan det åter registrerats – kan svara i domstol. Arbetsdomstolen har därför ansett att arbetstagaren, innan frågan om avvisning prövas, bör beredas tillfälle att uppge om han önskar begära att bolaget åter ska registreras och i så fall få möjlighet att göra det.
AD 2020 nr 36
Målet gällde förhandlingsvägran enligt medbestämmandelagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 37
Målet gällde kollektivavtalsbrott m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 38
Det förhållandet att det i ett avtal om provanställning anges en viss uppsägningstid talar inte i sig för att parterna avsett att avtala bort möjligheten att enligt anställningsskyddslagen avsluta provanställningen, utan uppsägning och uppsägningstid, genom ett besked.
AD 2020 nr 39
Målet gällde fordran på lön m.m. Domen innebar att tingsrättens domslut fastställdes.
AD 2020 nr 40
Stridsåtgärd. Två regioner inom Byggnadsarbetareförbundet har i brev till vissa byggföretag krävt att dessa ska häva sina entreprenadavtal med ett bolag. Arbetsdomstolen har vid en interimistisk prövning funnit att regionernas agerande inte utgjorde en stridsåtgärd mot bolaget.
AD 2020 nr 41
Målet gällde ogiltigförklaring av uppsägning m.m. Domen innebar att kärandens talan medgavs.
AD 2020 nr 42
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan avslogs.
AD 2020 nr 43
En receptionist som var anställd hos Sudans ambassad i Sverige blev uppsagd och väckte talan vid svensk domstol mot Sudan om ersättning på grund av uppsägningen. Samtidigt väckte receptionistens arbetstagarorganisation talan mot Sudan om skadestånd för brott mot medbestämmandelagen i form av förhandlingsvägran. Receptionisten, som är svensk medborgare och har hemvist i Sverige, hade inte annan koppling till Sudan än anställningen. Arbetsdomstolen har funnit att den folkrättsliga sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort hinder mot att ta upp receptionistens talan vid svensk domstol. Däremot har Arbetsdomstolen funnit att det finns sådant hinder i fråga om arbetstagarorganisationens talan.
AD 2020 nr 44
Arbetsdomstolen har ansett att det funnits laga grund för avskedande av en polisinspektör som, på sin fritid, har gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden.
AD 2020 nr 45
Fråga om det funnits laga skäl för avskedande eller i vart fall saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren, en busschaufför, har utsatt arbetsgivarens egendom för skadegörelse och att laga skäl för avskedande funnits.
AD 2020 nr 46
Fråga om en tornväktare i Ystad varit tillsvidareanställd eller haft upprepade tidsbegränsade anställningar.
AD 2020 nr 47
Ett bolag som bedriver stuveriverksamhet i Göteborgs hamn beslutade om en tillfällig förändring under en veckas tid av hur arbetslagen i hamnen skulle bemannas. Bolaget förhandlade inte med Svenska Hamnarbetarförbundet inför beslutet och förbundets huvudskyddsombud deltog inte vid planeringen av förändringen och fick inte någon underrättelse om den beslutade förändringen. Den beslutade förändringen kom dock aldrig att genomföras.
AD 2020 nr 48
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
AD 2020 nr 49
Målet gällde kollektivavtalsbrott. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 50
Målet gällde kollektivavtalsbrott m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 51
Målet gällde avskedande m.m. Domen innebar att kärandens talan huvudsakligen bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 52
Målet gällde brott mot medbestämmandelagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 53
En provanställd handläggare vid Försäkringskassan var föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Skälet till föräldraledigheten var främst att hans hustru drabbats av en förlossningsdepression. Mot bakgrund av handläggarens omfattande föräldraledighet ansåg sig Försäkringskassan inte kunna bedöma hans prestationer och beslutade därför att provanställningen inte skulle övergå i en tillsvidareanställning. – Målet gällde om handläggaren blivit utsatt för könsdiskriminering eller missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. – Arbetsdomstolen kom fram till att Försäkringskassans beslut saknade samband med att skälet till att handläggaren tog ut föräldraledighet var hans hustrus förlossningsdepression och att handläggaren inte blivit könsdiskriminerad. – Däremot fann Arbetsdomstolen att handläggaren blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. Eftersom Försäkringskassan hade kunnat tillgodose sitt intresse av att pröva handläggarens prestationsförmåga genom att erbjud...
AD 2020 nr 54
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls.
AD 2020 nr 55
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan huvudsakligen bifölls.
AD 2020 nr 56
Målet gällde kollektivavtalsbrott och förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 57
Målet gällde brott mot företagshemlighetslagen m.m. Domen innebar att tingsrättens domslut delvis ändrades.
AD 2020 nr 58
Fråga om det funnits saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av bristande prestationer och samarbetsproblem som är kopplade till en funktionsnedsättning i form av autism.
AD 2020 nr 59
Rättegångskostnader med anledning av ansökan om intrångsundersökning enligt upphovsrättslagen.
AD 2020 nr 60
Målet gällde fordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av svarandens utevaro vid förhandling i domstolen.
AD 2020 nr 61
Målet gällde lönetvist och kollektivavtalsbrott. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
AD 2020 nr 62
Målet gällde brott mot medbestämmandelagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av svarandens utevaro vid förhandling i domstolen.
AD 2020 nr 63
Målet gällde brott mot medbestämmandelagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av svarandens utevaro vid förhandling i domstolen.
AD 2020 nr 64
Målet gällde storleken av allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Domen innebar att Arbetsdomstolen bestämde skadeståndets storlek för kollektivavtalsbrott.
AD 2020 nr 65
Ett pastorat lämnade visst besked om en kyrkomusikers möjlighet att arbeta hemma och om hans ansvar för en barnkör. Fråga om detta har inneburit beslut om viktigare förändringar av musikerns arbetsförhållanden och om pastoratet, genom att inte förhandla, har brutit mot förhandlingsskyldigheten i 13 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen fann att pastoratet inte brutit mot förhandlingsskyldigheten. Även fråga om ändring av talan.
AD 2020 nr 66
Tvisten har rört ett bolag som är bundet av två konkurrerande kollektivavtal. I båda avtalen finns en likalydande bestämmelse om att vid skiftarbete förläggs arbetstiden enligt lokalt upprättat arbetstidsschema. Den huvudsakliga tvistefrågan har rört om bolaget varit skyldigt att tillämpa den bestämmelsen även i relation till den arbetstagarpart som ingått det senast tecknade avtalet, dvs. andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen i andrahandsavtalet.
AD 2020 nr 67
Målet gällde skadestånd för brott mot företagshemlighetslagen. Domen innebar stadfästelse av förlikning.
AD 2020 nr 68
Fråga om bevisbördan för att en arbetstagare vid en restaurang arbetat motsvarande det överenskomna arbetstidsmåttet. Arbetsdomstolen har uttalat att arbetsgivare, som enligt lag är skyldig att föra personalliggare, som utgångspunkt har bevisbördan för att arbetstagaren inte arbetat motsvarande det avtalade arbetstidsmåttet, i vart fall om tvisten uppkommer inom den tid som arbetsgivaren är skyldig att bevara uppgifterna.
AD 2020 nr 69
Målet gällde brott mot förhandlingsskyldigheten m.m. Domen innebar att kärandens talan avslogs.
AD 2020 nr 70
Målet gällde fordran på lön m.m. Domen innebar att tingsrättens domslut delvis ändrades.