Edition i skiljeförfarande. Ej synnerliga skäl att utge handlingar innehållande yrkeshemligheter. Fråga om utgivande av handlingar till annan än editionssökanden. Även fråga om s.k. materiell edition.
I mål om förlängning av hyresavtal avslogs hyresgästens yrkande mot tredje man om edition. Tredje mans yrkande om ersättning för rättegångskostnader avslogs.
Särskild anledning till adoption av 22-åring, i strid mot hennes mors samtycke, har inte ansetts finnas. Relationen har visserligen ansetts vara sådan som krävs för att adoption ska tillåtas, men det förhållandet att begäran om adoption avsett en vuxen person samt att en adoption skulle upphäva alla juridiska band med den biologiska familjen på moderns sida har ansetts tala emot adoption med sådan tyngd att tillstånd till adoption inte ska ges.
En man åtalades för bl.a. mord, men frikändes av tingsrätten och försattes på fri fot. Åklagaren överklagade domen och yrkade att mannen, som inte kunde delges vare sig överklagandet eller kallelse till huvudförhandling, skulle häktas på nytt. Fråga har uppkommit om förutsättningarna för bevisupptagning vid häktningsförhandling och innebörden av beviskravet ”på sannolika skäl” vid hovrättens prövning av häktningsfrågan.
Fråga om vilka krav som kan uppställas på bevisning för att påvisa att preskriptionsavbrott har skett när delar av de handlingar som åberopats varit återskapade.
Bestämmelsen i 4 kap. 10 e § trafikförordningen (1998:1276), som föreskriver att en förare av ett motordrivet fordon får ägna sig åt aktiviteter som användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet, har ansetts böra tolkas så, att användning av kommunikationsutrustning under färd får ske endast om det kan ske på ett trafiksäkert sätt och att sådan användning är otillåten inte endast när den ger upphov till en konkret trafikfara utan även när användningen innebär en s.k. abstrakt fara för trafiksäkerheten.
Hyresnämndsmål. I hyresavtalet fanns ett hyresvillkor som gav hyresgästerna rätt att använda prövningslägenheten för komplementboende. Hyresvillkoret medförde ett starkare besittningsskydd för hyresgästerna än vad som följer av 12 kap. jordabalken. Frågan i målet var om det krävdes att hyresvillkoret ändrades innan frågan om förlängning av hyresavtalet kunde prövas. Hovrätten gjorde bedömningen att det inte fanns något hinder att pröva förlängningstvisten och att förekomsten av hyresvillkoret skulle bedömas inom ramen för den intresseavvägning som ska göras mellan hyresvärdens och hyresgästens intresse av förlängning av hyresavtalet.
Hyresnämndsmål. Det föreligger nödvändig processgemenskap för hyresvärdar vid en ansökan om godkännande av förbättringsarbeten i hyresnämnden. Eftersom bristen inte kunde läkas i hovrätten undanröjdes hyresnämndens beslut och den enskilde hyresvärdens ansökan i hyresnämnden avvisades. Till viss del även fråga om hyresnämndens sammansättning vid sammanträdet.
Tre unga män utan fastställd identitet har åtalats för grov våldtäkt. Fråga om vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av deras ålder, dels för bedömning av straffmyndighet, dels vid påföljdsval och straffmätning.
Överförmyndarnämnden har beslutat om riktlinjer som bl.a. angett ett tak för milersättning i syfte att möjliggöra för anhöriga och vänner på längre avstånd att vara god man under förutsättning att milersättningen inte tillåts bli oskäligt hög. Fråga om överförmyndarnämnden enligt 12 kap. 16 § första stycket föräldrabalken genom egna riktlinjer har kunnat begränsa rätten för förordnade förmyndare, gode män och förvaltare till ersättningar för utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.
Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade under renovering av prövningslägenheten flyttat till en evakueringslägenhet. Hyresgästen återvände inte till prövningslägenheten vid tidpunkten för återflytt och hyresvärden sade upp hyresavtalet för prövningslägenheten. Hovrätten fann att ett avflyttningsåläggande beträffande prövningslägenheten kunde omfatta även evakueringslägenheten.
Ansvar för intrång i förvar har ådömts en föreståndare på ungdomshem för att hon öppnat en försändelse från en svensk domstol till en intagen innan försändelsen gavs till denne. Även fråga om skadestånd för kränkning.
En bostadsrättsförening har reparerat kök och badrum i en översvämningsskadad lägenhet, vilken skada bostadsrättshavaren inte själv bidragit till. Föreningens skyldighet gällande ytskikten i dessa utrymmen har varit att återställa dessa till det skick som förelåg när denna skyldighet uppkom. Vid avgörande av denna fråga har den bevisregeln tillämpats att hovrätten utgått från att lägenheten var i gott skick då denna skyldighet uppkom och att den som påstår att lägenheten avviker från detta skick har bevisbördan för detta. Lägenheten skulle återställas i gott skick. Ett sådant domslut är tillräckligt bestämt för att kunna ligga till grund för verkställighet.
Hovrätten har funnit att hyresnämnden haft fog för att besluta om åtgärdsföreläggande. Det ankommer då på hyresvärden att visa att de åtgärder som denne vidtagit efter hyresnämndens beslut är sådana att föreläggandet ska upphävas. Om hyresvärden inte kan visa detta, får hyresgästen anses ha fullgjort sin bevisbörda och hyresnämndens beslut ska då stå fast.
Tingsrätten har avvisat ett rättegångsombud och dömt honom för rättegångsförseelse till penningböter. Hovrätten har funnit att ombudets uttalanden i skrift med anklagelser om brott, som inte bara avsett motparten i målet och dennes ombud utan även tredje man, inte haft någon relevans för prövningen av målet och inte heller varit i proportion till syftet som de skulle tjäna. Hovrätten fastställde därför beslutet om rättegångsförseelse. Hovrätten fann dock att ombudet genom uttalandena inte visat prov på olämplighet i sådan utsträckning att han bör avvisas som ombud.
Hyresnämndsmål. Fråga om förutsättningarna för att med stöd av 13 a § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder ålägga en hyresgäst att flytta från lägenheten när hyresgästen påstår att avflytting redan har skett.
Hyresnämndsmål. Sedan sökanden inte inställt sig till ett sammanträde avskrev hyresnämnden ärendet. Hyresnämnden hade dessförinnan tillåtit sökanden att delta i sammanträdet på telefon utan att upplysa sökanden om vad som kunde inträffa om han uteblev. Hovrätten undanröjde därför avskrivningsbeslutet.
Överflyttning av barn enligt 1980 års Haagkonvention. Fråga bl.a. om barnet - som sökanden påstått men motparten förnekat - befann sig i Sverige och vad denna fråga hade för betydelse för prövningen av ansökan om överflyttning. Hovrätten fann, till skillnad från tingsrätten, att det av utredningen i målet måste framgå att barnet finns i Sverige för att en ansökan om överflyttning ska bifallas.
Ett fordon har stått uppställt på ett parkeringsområde. Parkeringstillstånd erfordrades. Det är utrett att fordonsägaren hade ett giltigt parkeringstillstånd, men att detta inte låg väl synligt i fordonet. Fordonsägaren gjorde invändning om att kravet på synlig placering inte framgick av skyltningen på platsen. Fråga också om huruvida det var tillräckligt att fordonsägaren i efterhand kunde visa upp att han innehade ett parkeringstillstånd.
Fråga om utformningen av vitesförbud vid intrång i gemenskapsvarumärken. Hovrätten har begränsat vitesförbudet till den användning som var visad i målet och till sådana förfoganden av varor som omfattas av artikel 9.2 varumärkesförordningen. Vid fastställandet av vitesbeloppet har hovrätten, förutom varumärkeshavarens intresse av att varumärket inte används olovligen, beaktat även risken för att allmänheten missleds att köpa varumärkesförfalskade produkter.
Hyresnämndsmål. Fråga om juridisk persons besittningsskydd. Ett kommunalt bostadsbolag sade upp hyresavtalen för 15 lägenheter som hyrdes av Migrationsverket. Migrationsverket har ansetts ha ett skyddsvärt intresse av att få fortsätta upplåta prövningslägenheterna till asylsökande som väger över hyresvärdens intresse av att hyra ut lägenheterna till sökande i den kommunala bostadskön.
Hovrätten har inte ansett det föreligga särskilda skäl för svensk domstol att ta upp en fråga om förordnande av bodelningsförrättare när ett konkurrerande domstolsförfarande samtidigt pågår i USA.
Hyresnämndsmål. Vid beräkningen av den tid inom vilken en hyresvärd ska hänskjuta en förlängningstvist till hyresnämnden enligt 12 kap. 49 § första stycket jordabalken har lagen (1930:137) om beräkning av lagstadgad tid ansetts tillämplig.
Förutsättningar har bedömts inte föreligga att döma man som fällts till ansvar för flera misshandelsgärningar mot kvinna i ett parförhållande som varat knappt tre månader för något av fridskränkningsbrotten i 4 kap. 4 a § brottsbalken.
En boendeförälder har inte ansetts ha ett rättsligt intresse av att få en kostnadsfördelning beträffande umgängesresor fastställd i domstol när det primära betalningsansvaret för sådana kostnader låg kvar hos umgängesföräldern.
En surrogatmoder hade utomlands befruktats med en svensk mans spermier och en utomstående kvinnas ägg och födde därefter tvillingar. Mannen är fastställd fader och vårdnadshavare till barnen. Frågan var om mannens hustru skulle få adoptera barnen. Hovrätten tillät adoptionen.
En handling har inte ansetts vara avskild för en viss domstol när handlingen av postkontoret sorterats i lådor med post endast avsedd för domstolen, därför att postens befordran av handlingen ännu inte hade avslutats. Detta har ansetts gälla trots att den fortsatta postbefordran föranletts av ett avtal som träffats mellan domstolen och posten om utkörning.
Vid påstående om innehållsförfalskning av gåvobrev har gåvogivaren ansetts ha bevisbördan för att handlingens text har ändrats efter undertecknandet och sålunda inte gett uttryck för någon gåvoavsikt. Beviskravet har utformats så att gåvogivaren ska göra detta övervägande sannolikt. Även fråga om ocker.
Hyresnämndsmål. Tvist om förlängning av förhandlingsordning. Part till förhandlingsordningen på hyresgästorganisationssidan var en hyresgästförening som inte längre existerade. Hovrätten har konstaterat att partsbyte på hyresgästorganisationssidan kan ske genom konkludent handlande från hyresvärdens sida. Avtal om förhandlingsordning gäller även för ny hyresvärd. Hovrätten har funnit att det inte var något hinder mot förlängning av förhandlingsordningen även om husen som omfattades av förhandlingsordningen numera innehades av tre olika hyresvärdar.
K.P. har under utryckning med ambulans framfört ambulansen mot rött ljus i en trafikkorsning, varvid en kollision med ett annat fordon skett. Har K.P. iakttagit den särskilda försiktighet som krävts när han under utryckning körde mot rött ljus?
I mål om umgänge med barn har kärandens talan lämnats utan bifall. Fråga om denna varit skyldig att ersätta svarandens rättegångskostnad bl.a. på grund av att hon inlett onödig rättegång. Prövningen har gjorts mot bestämmelsen i 6 kap. 22 § andra stycket föräldrabalken om det förelegat särskilda skäl för sådan ersättningsskyldighet.
En nödställd skadevållare, som i eget intresse uppoffrat tredjemans egendom, har enligt allmänna rättsprinciper ansetts skyldig att ersätta uppkommen skada oberoende av culpa. Motsvarande har ansetts gälla för den som handlat i s.k. putativ nöd.
Rättegångsfel har inte ansetts föreligga när Kronofogdemyndigheten inte formellt delgett den tidigare bostadsrättshavaren underrättelsen om bostadsrättsföreningens ansökan om tvångsförsäljning och ansökan har grundats på en lagakraftvunnen exekutionstitel.
Åtal för s.k. smitning, genom att den tilltalade avvikit från en allvarlig trafikolycka utan att lämna uppgift om namn och adress eller i övrigt göra vad som krävdes med anledning av olyckan, har inte bedömts stå i strid med artikel 6 i Europakonventionen och Europadomstolens praxis rörande rätten att inte behöva lämna kriminellt belastande uppgifter om sig själv.
Undantagsbestämmelsen i 4 kap. 10 § punkten 2 trafikförordningen (1998:1276) har inte ansetts tillämplig när föraren av personbil glömt eller inte haft tillgång till särskild skyddsanordning för barn då det i fordonet funnits förutsättningar att använda sådan utrustning.
Svaranden skulle enligt en stadfäst förlikning senast en viss dag betala ett visst kapitalbelopp. Det angavs vidare bl.a. att parternas samtliga mellanhavanden var slutligt reglerade. När betalning inte erlades på angiven dag har en därefter väckt talan där den tidigare käranden begärde dröjsmålsränta på kapitalbeloppet inte ansetts vara omfattad av rättskraften i det tidigare avgörandet.
En bilist betalade föreskriven parkeringsavgift genom en s.k. sms-biljett. Enligt instruktioner på platsen skulle fordonets registreringsnummer anges vid betalning. Bilisten angav emellertid endast de tre första tecknen i registreringsnumret. Fråga är om bilisten därmed betalat avgiften på det sätt som anges på platsen och därmed uppfyllt sina skyldigheter enligt 3 kap. 49 a § andra stycket 1 trafikförordningen.
Motvärnsfallet av rån. Fråga om målsägandes åtgärd för återtagande av tillgripen egendom har skett på bar gärning. Även fråga om tilltalads ålder och om utvisning.
Om ett överklagande i ett domstolsärende inte uppfyller de formella kraven enligt ärendelagen ska en domstol ge parten möjlighet att komplettera sitt överklagande när det utan närmare analys bedöms att det finns en viss möjlighet till framgång med överklagandet.
Under pågående huvudförhandling i ett brottmål tog en i målet tjänstgörande nämndeman kontakt per e-post med en av polisens utredare och uttalade sig berömmande om dennes arbetsinsats i målet. Tingsrätten ansåg att nämndemannen var jävig och beslöt att hon inte längre skulle delta vid målets avgörande. Härefter begärde två av de tilltalade att huvudförhandlingen skulle tas om eftersom omständigheterna var sådana att de var ägnade att rubba förtroendet även för resterande ledamöter i den aktuella sammansätningen. Fråga om så var fallet; tillika om rättens sammansättning vid prövning av denna jävsfråga.
Fråga om bestämmelsen om straff för egenmäktighet med barn är tillämplig när ett barn som har omhändertagits för vård enligt LVU bortförs innan det har överlämnats till de utsedda vårdgivarna och vården således inte har kunnat påbörjas. Tillika fråga om skadestånd för kränkning till barnet.
En person som tidigare utvisats med återreseförbud ankom med flyg till Skavsta flygplats från Italien. Fråga om personen uppehållit sig i Sverige i strid mot bestämmelsen i 20 kap. 2 § första stycket utlänningslagen.
En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och företagsboten har inverkat vid bestämmandet av påföljd för den tilltalade. Påföljden för den tilltalade har däremot inte påverkat storleken av företagsboten.
Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vägrat hyresvärden tillträde till lägenheten för en besiktning inför en kommande ombyggnad. Hovrätten har funnit att besiktningen har varit en sådan besiktning som ger hyresvärden rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten. Eftersom hyresgästen hade informerats om besiktningen i tillräckligt god tid innan den skulle ske, och saknade giltig ursäkt för att inte bereda hyresvärden tillträde, har hovrätten funnit att hyresavtalet är förverkat.
Hyresnämndsmål. Hyresgästerna gjorde gällande att hyresvärden hade eftersatt underhållet i prövningslägenheten och begärde att hyresvärden skulle åläggas att byta ut trasiga persienner i köket. Hovrätten konstaterade att det inte krävs att det föreligger hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande p.g.a. eftersatt underhåll. Hovrätten kom vidare fram till att helhetsintrycket ska ligga till grund för bedömningen av om underhållet är eftersatt samt att en enskild försliten nyttighet inte kan leda till ett åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § första stycket 2 jordabalken.
Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av bestämmelsen om preklusion i 12 kap. 51 § andra stycket jordabalken. Hovrätten fann att bestämmelsen för sin tillämpning förutsätter att en förlängningstvist har avgjorts genom hyresnämnds eller domstols beslut och konstaterade därmed att Kronofogdemyndighetens beslut att efter hyresvärdens återkallelse skriva av ärenden om handräckning mot hyresgästen med anledning av obetalda hyror inte är sådana beslut som enligt bestämmelsen leder till preklusion av omständigheter som har åberopats eller har kunnat åberopas i ärendena.
Bedömning av behovet av god man eller förvaltare enligt 11 kap. 4 § respektive 7 § föräldrabalken för en person med nedsatt hälsotillstånd. Även fråga om betydelsen av att personens make sedan tidigare har fullmakt att företräda denne.
Hinder har förelegat mot att översända en brottmålsdom till en annan EU-stat för verkställighet när det återstått mindre än sex månader att avtjäna av straffet och det inte funnits särskilda skäl för ett översändande.
I ärenden om översändande av dom på frihetsberövande påföljd enligt 2 § 2 st. 2 eller 3 § 2 st. 2 lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen ankommer det på Kriminalvården att presentera utredning som visar att den dömde kommer att utvisas till det land som myndigheten avser att översända domen till.
Hovrätten har funnit att en hyresgäst som på ett grönområde utanför prövningsfastigheten misshandlat en boende i ett intilliggande hus har gjort sig skyldig till en särskilt allvarlig störning i boendet och därmed förverkat hyresavtalet. Det har inte krävts att hyresgästen kände till att handlingen riktade sig mot en kringboende för att den ska anses utgöra en störning i boendet. Hovrätten har också uttalat att ett hyresavtals upphörande mellan två parter inte är att anse som lagföring eller straff.
En läkare har under läkarundersökningar smygfilmat ett stort antal skolpojkar när de bl.a. blottat sina könsorgan. På flera av filmerna har även sjuksköterskor, vårdnadshavare och andra medföljande synts. Fråga om agerandet att smygfilma barnen är att bedöma som utnyttjande av barn för sexuell posering. Även fråga om undersökningsrummen utgjort sådant annat liknande utrymme som omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering.
Det har inte ansetts lämpligt att den som är ledamot i ett utskott inom den kommunala förvaltningen som hanterar frågor hänförliga till ensamkommande barn utses som god man för ett sådant barn i samma kommun.
En person som var kraftigt påverkad av alkohol när information om förenklad delgivning lämnades till henne av en polisman, har ansetts inte kunna delges stämning och kallelse i målet i tingsrätten genom förenklad delgivning.
Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i Malmö. Lägenheter för vilka hyrorna bestämts efter andra kriterier än vad som är gängse har ansetts inte kunna ligga till grund för en direkt jämförelse. Om en hyresgäst har accepterat en viss hyreshöjning får vid infasning av den nya hyran den utgående hyran inte vid något tillfälle understiga det av hyresgästen medgivna beloppet. När den nya hyran överstiger den medgivna hyran med ett lågt belopp saknas anledning att fasa in den nya hyran.
Hyresnämndsmål. En hyresvärd har lämnats tillstånd att i samband med ett stambyte få byta ut befintlig inredning och vitvaror i hyresgästernas kök samt att installera ett nytt ventilationssystem och elektriska handdukstorkar i badrummen. Hovrätten konstaterar att när åtgärderna har samband med ett stambyte är utrymmet för att vägra tillstånd på grund av hyresgästintresset att behålla befintlig inredning ofta begränsat. De avvikelser, avseende lägenhetens utformning och inredning, jämfört med när hyresavtalet ingicks som genomförandet av en förbättrings- eller ändringsåtgärd kan leda till kan inte i sig tillmätas någon betydelse vid prövningen av om tillstånd ska lämnas. Med hänsyn till att hyresvärden har ett tungt vägande intresse av att genomföra de åtgärder som kan antas leda till hyreshöjningar och med beaktande av att hyresgästerna är skyddade mot opåkallade hyreshöjningar genom bruksvärdessystemet och bestämmelserna om infasning av nya hyror (trappning) är det inte på grund av hy...
Hyresnämndsmål. Fråga om förutsättningarna för att lämna en förvaltare enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792) tillstånd att ta upp lån mot säkerhet i form av panträtt i fastigheten och låta inteckna fastigheten.
Hyresnämndsmål. Fråga om rättegångskostnader i mål om särskild förvaltning där Hyresgästföreningen återkallat sitt överklagande. Enligt 35 § bostadsförvaltningslagen (1977:792) har fastighetsägare som vinner besvärsmål rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Om Hyresgästföreningen är motpart kan sådan ersättning betalas av staten. Hovrätten har funnit att fastighetsägaren kan få ersättning av staten även för det fall att Hyresgästföreningen återkallar sin talan i hovrätten.
Fråga om interimistiskt vitesförbud i mål om patentintrång när intrångssvaranden väckt ogiltighetstalan och invänt att patentet inte är giltigt. Hovrätten har bedömt att presumtionen för patentets giltighet inte kunde upprätthållas när tingsrätten genom en dom i ett annat mål förklarat patentet ogiltigt. Denna bedömning har gjorts trots att ogiltighetsdomen inte hade vunnit laga kraft. Det har därför ankommit på intrångskäranden att göra sannolikt att patentet kommer att stå sig vid en slutlig prövning.
I mål om utdömande av vite har det inte ansetts föreligga hinder mot att ompröva beslutet om vitesföreläggande då den part som föreläggandet riktats mot saknat möjlighet att få det materiellt överprövat.
För att ersättning ska utgå för rättslig rådgivning i ett förenklat tvistemål ska den rättsliga rådgivningen inhämtats externt. En part har därför inte rätt till ersättning när rådgivning lämnats av någon som är anställd av parten. Detsamma gäller för en kommun när rådgivning lämnats av kommunens gemensamma juristavdelning.
Fråga om interimistiskt vitesförbud i mål om patentintrång. Hovrätten har bedömt att presumtionen för ett patents giltighet inte kunde upprätthållas när patentet hade upphävts av registreringsmyndigheten. Denna bedömning har gjorts trots att beslutet att upphäva patentet hade överklagats och patentet därmed alltjämt var i kraft. Det har därför ankommit på intrångskäranden att göra sannolikt att patentet kommer att stå sig vid en slutlig prövning.
Företagsbot för aktiebolag eftergavs. Bolagets ende aktieägare hade dömts till strängare påföljd än böter för det brott som företagsboten skulle avse. Företagsboten skulle därför leda till en oönskad sanktionskumulation som var alltför ingripande för den dömde aktieägaren.
Hovrätten har avslagit patenthavarens yrkande om ändring av tingsrättens beslut i dom att upphäva ett interimistiskt vitesförbud. Genom domen, som patenthavaren överklagat också i huvudsaken, ogiltigförklarade tingsrätten patentet. Hovrätten har bedömt att det inte längre finns en presumtion för ett giltigt patent och att patenthavaren, för att visa sannolika skäl för patentets giltighet, behöver påvisa att tingsrättens avgörande i frågan om ogiltighet är uppenbart felaktigt eller att det tillkommit nya omständigheter eller bevisning som innebär att patentet sannolikt är giltigt.
Hyresnämndsmål. Hyresgästen var frihetsberövad och skulle villkorligt friges tidigast tre år efter hovrättens prövning. Permission kunde beviljas tidigast cirka ett år efter hovrättens prövning. Hovrätten fann att hyresgästen saknade behov av lägenheten. Vid skälighetsbedömningen har bl.a. artikel 8 i Europakonventionen och Barnkonventionen beaktats. (Jfr RH 1996:104).
Talan om att faderskapserkännande ska förklaras sakna verkan har avvisats, trots att den utpekade mannen enligt DNA-analys bevisats inte vara far till barnet.
Modern till en sju år gammal dotter mördades. Skadestånd för psykiskt lidande har ansetts kunna utgå till dottern, trots att hon ännu inte hade underrättats om att modern mördats.
Hyresnämndsmål. En son sammanbodde med sin mor under två och ett halvt år innan hon flyttade till ett vårdboende. Modern var 88 år gammal när sammanboendet inleddes och led av Alzheimers sjukdom. Hovrätten har funnit att ett sammanboende under två och ett halvt år inte uppfyller varaktighetsrekvisitet och att moderns flytt till vårdhemmet inte utgjorde en sådan plötslig och oförutsedd händelse som skulle kunna leda till att varaktighetsrekvisitet trots allt var uppfyllt.
Lagfartsansökan. Förvärv av fastighetsandel genom bodelningsavtal har ansetts beroende av villkor att mottagaren övertog inteckningslån. Det har därmed funnits skäl att vilandeförklara ansökan om lagfart.
Fråga om vilket underlag som ska finnas vid beslut om att utse en särskild företrädare för barn enligt lagens lydelse fr.o.m. den 1 januari 2013 och domstolens utredningsskyldighet avseende detta.
När det konstateras att personen gjort sig skyldig till ett så allvarligt brott som en överfallsvåldtäkt är det i allmänhet en indikation på att personen även i framtiden kan vara beredd att begå sådana handlingar. Det är därmed möjligt att redan utifrån detta brott dra slutsatsen att gärningsmannen, en tredjelandsmedborgare med ett barn som är svensk medborgare och bosatt i Sverige, utgör ett verkligt och allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Hinder mot utvisning har därmed inte ansetts föreligga.
Hyresnämndsmål. Parterna ingick ett tidsbestämt hyresavtal med möjlighet till förlängning före det att lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad trätt i kraft. Efter lagens ikraftträdande ingick parterna ett nytt hyresavtal. Hyresgästen ansökte vid hyresnämnden om återbetalning av för mycket erlagd hyra. Hyresvärden yrkade att hyresgästens ansökan skulle avvisas eftersom lagen om uthyrning av egen bostad var tillämplig på det nya hyresavtalet. Hovrätten konstaterade att en hyresvärd genom att avstå från att förlänga ett hyresavtal och i stället säga upp hyresgästen och teckna ett nytt avtal skulle kunna kringgå reglerna i 12 kap. jordabalken om bl.a. besittningsskydd. Hovrätten ansåg därför att även om parterna ingick ett nytt hyresavtal efter ikraftträdandet innebar det i praktiken att hyresgästen fick den förlängning som angavs i det första hyresavtalet. Hovrätten konstaterade att lagen om uthyrning av egen bostad inte var tillämplig på hyresavtalet och ansökan skulle därför inte ...
Hyresnämndsmål. Fråga om hyresrätten är förverkad trots att det förflutit lång tid mellan rättelseanmaningen och uppsägningen. Hovrätten har funnit att hyresvärdens kontakter med hyresgästen och sociala myndigheter i tiden mellan rättelseanmaningen och uppsägningen inneburit att hyresgästen inte med fog kunnat få uppfattningen att hyresvärden inte såg med allvar på störningarna. Att hyresvärden har avvaktat viss tid med att säga upp hyresavtalet har därför inte ansetts utgöra hinder mot att hyresrätten blir förverkad.
Samarbetsproblem och svårigheter att rekrytera ny ställföreträdare har inte ansetts utgöra skälig orsak för en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken att bli entledigad från uppdraget innan en ny god man har utsetts. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 19 a § föräldrabalken.
Bristfälliga domskäl i en brottmålsdom har ansetts utgöra rättegångsfel. Tingsrättens dom har undanröjts, även i fråga om skadestånd som inte varit överklagat till hovrätten, och målet återförvisats till tingsrätten. Fråga om vilka krav som kan ställas på domskälen i en brottmålsdom.
Ett landstings beslut att neka en vårdsökande magnetkameraundersökning har inte ansetts utgöra myndighetsutövning. Förutsättningar har därför inte förelegat att ålägga landstinget att betala skadestånd enligt 3 kap. 2 § 1 skadeståndslagen.