Fråga om sångövningar i en grannes lägenhet har inneburit ett hinder eller men i en bostadsrättsinnehavares nyttjande av sin bostadsrätt och i sådant fall om bostadsrättsinnehavaren har rätt till nedsättning av årsavgiften.
Det har inte ansetts rimligt att staten bidrar till kostnaden genom att bevilja rättshjälp för en talan om bättre rätt till aktier, värda 100 000 kr, då dessa medvetet och oriktigt registrerats på annan (bulvanliknande förhållande) och detta har ansetts utgöra en sådan ekonomisk transaktion som inte kan sägas ha med den rättssökandes vardagliga välfärd att göra.
Det ingår inte i ett målsägandebiträdes uppgifter att bistå målsäganden vid begäran om överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen. Tingsrättens beslut att avskriva målet när åklagaren lagt ned åtalet har därför varit riktigt.
Kronofogdemyndigheten har inte ansetts ha fullgjort sin utredningsskyldighet i fråga om de civilrättsliga ägarförhållandena i mål om betalningsföreläggande där betalningsfastställelse i fast egendom begärdes.
Omprövning av beslut om överflyttning av barn enligt 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. Fråga om förhållandena förändrats så att det numera föreligger omständigheter som utgör hinder mot överflyttning av barnet. Vidare fråga om parts ställande av garantier om barnets skydd efter återlämnandet, enligt artikel 11.4 Bryssel II-förordningen, medför att domstolen i aktuellt mål inte får vägra att återlämna barnet.
S.k. fri culpabedömning. Brandförsvar har inte ansetts vara försumligt vid släckning och eftersläckning av köksbrand i hyreshus, när köksbranden efter brandförsvarets insats spridit sig och övertänt hela huset.
Ett avvisningsbesluts rättskraft omfattar de behörighetsgrunder som har prövats tidigare, även om denna prövning har skett mot delvis andra rättsfakta än som åberopas i en senare process.
Hyresnämndsmål. Bedömningen av om en lägenheten är en hyresgästs permanenta bostad ska göras utifrån en helhetsbedömning med beaktande av sådana förhållanden som hyresgästens familjeförhållanden och sociala situation, hyresgästens anknytning till orten och framtidsplaner med avseende på boendet, lägenhetens storlek och standard i jämförelse med bostaden på arbets- eller studieorten samt möblemang och utrustning i respektive bostad.
Ett försäkringsbolag nekade en moder att teckna en sjukförsäkring för sin dotter med hänvisning till att modern erhöll vårdbidrag för dottern med anledning av dotterns hörselnedsättning. Fråga om dottern och modern - eller någon av dem - därmed utsatts för antingen direkt eller indirekt diskriminering. Hovrätten fann att både dottern och modern blivit föremål för direkt diskriminering från försäkringsbolagets sida, att diskrimineringen varit förbjuden och att försäkringsbolaget skulle betala diskrimineringsersättning med 75 000 kr till var och en av dem jämte ränta.
En närstående till en äldre kvinna hade gjort penningöverföringar från kvinnans bankkonto till sitt eget och sina två barns konton. Sedan kvinnan avlidit väckte tre dödsbodelägare talan mot mottagarna av pengarna med yrkande om att beloppen skulle betalas tillbaka till dödsboet. Mottagarna invände att överföringarna utgjort gåvor till dem. Fråga om bevisbörda och beviskrav vid påstående om gåva samt om bevisbetydelsen av omständigheter kring den påstådda rättshandlingen.
Fordon som varit uppställt i en vägficka snett mot trottoarkanten har inte ansetts vara parkerat i vägens längdriktning. Vägens längdriktning ska enligt hovrätten räknas från vägens ytterkanter, vilka i stadstrafik normalt utgörs av trottoarkanter.
Hyresnämndsmål. Hovrätten fann att hyresgästen genom oaktsamhet orsakat brand i lägenheten. Hovrätten konstaterar att det förhållandet att en hyresgäst orsakat brand i lägenheten allmänt sett är ett allvarligt åsidosättande av de hyresrättsliga förpliktelserna och typiskt sett ett sådant som leder till att hyresavtalet upphör. En skälighetsbedömning ska dock alltid göras utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Risken för upprepning ska då vägas in. Vid en samlad bedömning fann hovrätten att det skulle vara oskäligt att låta hyresavtalet upphöra.
Hyresnämndsmål. Fråga om ett stämmobeslut om att parkeringsplatser inte längre ska vara upplåtna med bostadsrätt är en sådan förändring av bostadsrättshavares bostadsrättslägenhet på grund av om- eller tillbyggnad som, om inte bostadsrättshavaren samtycker, kräver att minst två tredjedelar av de röstande går med på beslutet och hyresnämnden ger sitt godkännande.
Allmän åklagare har till tingsrätt anmält fråga om förordnande av målsägandebiträde. Sedan tingsrätten beslutat att inte utse sådant biträde, har åklagaren ansetts ha talerätt vid överklagande av beslutet.
Vid bedömningen av en gäldenärs förbehållsbelopp vid utmätning av lönegarantimedel har en anhörig, trots avsaknad av faktisk inkomst, ansetts ha ekonomisk förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Gäldenärens förbehållsbelopp har beräknats med beaktande av denna förmåga och gäldenärens ordinarie inkomst har då överstigit det belopp som han haft rätt att förbehålla sig vid utmätningen av de aktuella medlen.
En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats har tillgripit två ampuller morfin ur förrådet. Hon har åtalats för grov stöld. Hovrätten har inte ansett att stölden ska bedömmas som grov trots att tillgreppet avsåg narkotika och att hon missbrukat en särskilt anförtrodd arbetsuppgift. Även fråga om risken för indragen legitimation ska påverka påföljdsbestämningen.
Hot om våld har framförts per telefon till tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten i nära anslutning till att utmätt gods skulle hämtas. Brotten har inte ansetts ringa.
I ett mål om artskyddsbrott har hovrätten funnit att brottet, mot bakgrund av bl.a. det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen och det förhållandet att gärningen skett i vinstsyfte inom en kommersiell verksamhet, har ett relativt högt straffvärde. Även med beaktande av den företagsbot som dömts ut har hovrätten därför kommit fram till att det av tingsrätten utdömda dagsbotsantalet inte bör sättas ned.
Ett nyfött barn vars mamma har haft en psykisk funktionsnedsättning har efter beslut av en socialnämnd omedelbart omhändertagits med stöd av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Kort tid härefter har förvaltningsdomstol på ansökan av socialnämnden förordnat om fortsatt tvångsvård av barnet. Socialnämnden och socialförvaltningen har i sin handläggning av ärendet ansetts ha diskriminerat barnet och barnets föräldrar på grund av moderns funktionsnedsättning. Envar av mamman, pappan och barnet har tillerkänts diskrimineringsersättning av kommunen med 150 000 kr.
Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av bestämmelserna om infasning av nya hyror (trappning) i 12 kap. 55 § femte stycket jordabalken när hyran bestämts i förhandlingsöverenskommelse.
Hovrätten har med stöd av 33 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken förordnat att en bötespåföljd ska anses helt verkställd genom frihetsberövande trots att en sådan avräkning inneburit endast en begränsad kompensation för den tid den dömde varit frihetsberövad med anledning av misstanke om brott som prövats och ogillats i målet.
Klaganden har, i mål som handläggs enligt 52 kap. rättegångsbalken, efter överklagandetidens utgång framställt ändringsyrkanden som går utöver vad som yrkats i överklagandet. Fråga om dessa ändringsyrkanden kan tas upp till prövning.
Ett skriftligt avtal, varigenom en bostadsrättsförening förband sig att vid en senare tidpunkt låta en person få ett antal lägenheter som vid avtalstillfället var upplåtna med hyresrätt upplåtna på sig med bostadsrätt, har bedömts som ett giltigt optionsavtal. Även frågor om styrelsen varit behörig, om optionsavtalet utgjort en otillåten köpeskilling och om preskription.
Borgenär, som med konkursförvaltarens medgivande fört talan om återvinning i konkurs, har inte ansetts vara behörig att gå i svaromål när en återvinningsgäldenär framställer krav på motprestationsvillkor.
Vid en invändning i ett fordringsmål om att gäldenärens underskrift är förfalskad har den som påstår att namnteckningen är äkta i regel bevisbördan för detta. Denna huvudregel har ansetts gälla i ett mål avseende ersättning för ett telefonabonnemang.
En person som utfört ett rån under sådant tvång att han befunnit sig i en nödsituation har, bl.a. med hänsyn till att han ingått i en kriminell gruppering, inte ansetts kunna gå fri från straffansvar enligt bestämmelserna om nöd m.m.
Fråga om hyresätt till bostadslägenhet saknade besittningsskydd på grund av att lägenheten utgjorde en del av upplåtarens egen bostad, 12 kap. 45 § första stycket 3 jordabalken.
Fråga om uppsåtsbedömning i åtal för våldtäkt när den tilltalade invänt att han befunnit sig i ett sovande tillstånd när han genomförde samlaget. Invändningen har inte ansetts så orimlig att den kunnat lämnas utan avseende och inte heller har motbevisats av åklagaren.
På fast egendom avsedd för bostadsändamål har utförts åtgärder för om- och tillbyggnad som varit bygglovspliktiga. Efter att fastigheten sålts har det förhållandet att bygglov saknats ansetts utgöra fel i fastigheten. Köparna har ansetts kunna utgå ifrån att bygglov funnits och har alltså inte haft någon undersökningsplikt i det avseendet. Även fråga om beräkning av prisavdragets storlek.
Fråga om ansvar för folkmord och grovt folkrättsbrott. Även fråga om lagval vid talan om skadestånd när den skadegörande handlingen har ägt rum utomlands.
Ett bostadshus har uppförts av en byggfirma. De makar som anlitat byggfirman har påstått att den elinstallatör som utfört elinstallationer har gjort det som underentreprenör till byggfirman. Då det förekommit omständigheter som gett elinstallatören anledning att närmare undersöka makarnas vilja att träffa avtal med elinstallatören har det, i frånvaro av skriftligt avtal eller annat som tydligt visat en gemensam partsavsikt, inte ansetts styrkt att elinstallatören träffat något avtal med makarna om tilläggsarbeten i den aktuella entreprenaden. Det förhållandet att utredningen talat för att det heller inte träffats något avtal om underentreprenad mellan byggföretaget och elinstallatören medför ingen annan bedömning.
En medlem i en sameby åtalades för jaktbrott, bestående i att han brutit mot ett för jakten gällande villkor som länsstyrelse föreskrivit i ett beslut om tilldelning av älg (licens). Jakten skedde på s.k. dubbelregistrerad mark (privatägd mark ovan odlingsgränsen där även privat markägare har jakträtt). Villkoret innebar att den tilltalade var tvungen att komma överens med den privata markägaren innan han utövade den älgjakt som licensbeslutet avsåg. Villkoret ansågs, mot bakgrund av egendomsskyddet och kravet på att föreskrifter som medför ingrepp i enskilds ekonomiska förhållanden ska meddelas genom lag, sakna lagstöd. Den tilltalade frikändes därför från åtalet.
Att en person genom våld och hot har förmåtts att stjäla varor åt annan har inte ansetts innebära "att tvinga honom eller henne till tjänst" enligt 4 kap. 1 § brottbalken. Gärningen har i stället bedömts som olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken och olaga tvång enligt 4 kap. 4 § första stycket brottsbalken.
Skiljeman ansåg sig inte vara behörig att pröva den ifrågavarande tvisten. Vinnande part underrättades inte av skiljemannen att förfarandet därmed skulle kunna komma att avslutas. Skiljemannens underlåtenhet att informera härom medförde att den vinnande parten inte fick ersättning för sina kostnader. Hovrätten ändrade skiljedomen och tillerkände vinnande part ersättning för kostnaderna i skiljeförfarandet.
Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen, har ärendet skrivits av. Sökanden har ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader.
Med beaktande av likabehandlingsprincipen inom EU-rätten ansåg hovrätten att det inte fanns förutsättningar att häkta en EU-medborgare på grund av flyktfara, när denne blev dömd till fängelse tre månader för grovt rattfylleri.
Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har funnit att hyresrätten varit förverkad utan att detta har åberopats av hyresvärden. Hovrätten konstaterade att det har ankommit på hyresnämnden att genom processledning utreda vilken upphörandegrund eller vilka upphörandegrunder som gjorts gällande i målet. Det har därmed förekommit ett rättegångsfel som inte kan läkas i hovrätten. Hovrätten fann därför att hyresnämndens beslut skulle undanröjas och att målet skulle återförvisas till hyresnämnden.
Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i en fastighet på Kungsholmen i Stockholm. Hyresvärden begärde hyreshöjningar på mellan fyra och femton procent samt motiverade höjningarna främst med att fastigheten ligger i ett område som är attraktivt och hänvisade till den s.k. Stockholmsmodellen där hyresmarknadens parter i Stockholm delat in Storstockholm i olika zoner beroende på läge. Hovrätten konstaterar att parterna i hyresförhandlingar får tillämpa olika modeller men om parterna inte kommer överens kan hyresnämnd och hovrätten i sin bedömning inte tillämpa andra förutsättningar än dem som hyresförhandlingslagen och 12 kap. jordabalken ger.
Hyresnämndsmål. Hovrätten ansåg att hyresgästen allvarligt åsidosatt sina skyldigheter genom sitt agerande i samband med en brand i lägenheten. Hovrätten konstaterade att risken för upprepning bör vägas in när frågan om hyresavtalet upphörande bedöms. För att risken för upprepning ska vara beaktansvärd krävs enligt hovrätten att omständigheterna vid en samlad bedömning typiskt sett och med viss styrka tala för en sådan risk. Hovrätten ansåg att det förhållandet att hyresgästen inte hade vidtagit de åtgärder som krävdes för att förvissa sig om att branden inte var ordentligt släckt inte i sig innebar att det fanns en reell risk för att hyresgästen på nytt skulle orsaka en brand i lägenheten. Vad som sammantaget hade framkommit om risken för framtida bränder var enligt hovrättens mening inte tillräckligt för slutsatsen att det fanns en beaktansvärd risk för framtida bränder orsakade av hyresgästen. Hyresgästens agerande i samband med branden var enligt hovrätten inte tillräckligt för att...
Hyresnämndsmål. Hyresgästerna har vidtagit omfattande ombyggnadsåtgärder i lägenheten utan hyresvärdens tillstånd. Hyresgästerna gör gällande rätten till självhjälp. Hovrätten har ansett att hyresgästerna har åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäster i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte bör förlängas. Vid skälighetsbedömningen har Barnkonventionen och artikel 8 i Europakonventionen beaktats.
Betydelsen vid straffmätningen av den tilltalades höga ålder. Påföljden för en 77-årig man som gjort sig skyldig till mord har bestämts till fängelse tio år.
En bilförare har sammanstött med ett vildsvin och har, efter att ha rådfrågat biluthyraren, kommit att anmäla händelsen till polisen först dagen efter. Detta har bedömts som förseelse mot jaktlagen. Fråga om påföljden för brottet kan stanna vid penningböter trots att dagsböter är normalpåföljden.
Ett försäkringsbolag, för vilket åklagaren i tingsrätten fört talan om enskilt anspråk, har först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen, åberopat viss bevisning. Hovrätten har ansett att försäkringsbolaget har haft giltig ursäkt för att först i hovrätten åberopa bevisningen och har meddelat prövningstillstånd.
Hovrätten har efter en proportionalitetsbedömning avslagit en ansökan om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken då det inte har gått att bortse från risken för att sökanden har försökt utnyttja reglerna om säkerhetsåtgärder på ett sätt som inte har varit avsett av lagstiftaren.
I gärningsbeskrivningen för ett åtal om ansvar för eget bruk av narkotika har åklagaren angett att den tilltalade har ”tagit” narkotika. Fråga om åtalet varit tillräckligt tydligt utformat för att den tilltalade ska kunna dömas för gärningen (I och II).
Åtal för brott mot sjölagen bestående i att den tilltalade från ett fartygs brygga framfört fartyget med sådan hastighet att omgivningen störts. Då fartygets befälhavare, som kommit upp på bryggan kort före händelsen, inte befunnits ha övertagit ansvaret för fartygets framförande från den tilltalade, som var vakthavande befäl vid det aktuella tillfället, har denne dömts i enlighet med åtalet.
Fråga om bevisbördans placering och bevisningens styrka vid tvist huruvida visst bokföringsmaterial återlämnats från uppdragstagaren till uppdragsgivaren.
Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens beslut inte undanröjts.
Rättegångskostnaderna i en avvisningsfråga har varit betydande. När svaranden var förlorande i denna del men vinnande i huvudsaken har vardera parten, med tillämpning av 18 kap. 4 § rättegångsbalken, fått bära sin rättegångskostnad vid tingsrätten.
Skäl för jämkning av vårdnadshavares skadeståndsansvar har inte ansetts föreligga när barnet visserligen varit omhändertaget enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) men bosatt i hemmet vid tiden för brottet.
Innehav och användande av s.k. bengalisk eld och rökfackla under en fotbollsmatch har ansetts utgöra ett ringa fall för vilket ansvar för brott mot ordningslagen inte ska dömas ut.
Fråga om tingsnotarie har ansetts vara behörig att i samband med avskrivning av konkurs besluta om arvodesersättning till förvaltare när frågan om ersättningens storlek varit tvistig.