I ett mål om vitesföreläggande enligt 53 b § upphovsrättslagen gjorde ett antal film- och musikbolag gällande att en internetleverantör, genom att ge sina kunder tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer via den internetuppkoppling som bolaget tillhandahåller, medverkar till upphovsrättsintrång. Bolagen hade yrkat att internetleverantören vid vite ska förbjudas att medverka till intrången. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det genom EU-domstolens praxis står klart att det s.k. Infosocdirektivet innebär att det ska vara möjligt med ett föreläggande mot en internetleverantör vars tjänster utnyttjas för att begå upphovrättsintrång även om internetleverantören enbart tillhandahåller sina kunder internetanslutning. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar också att den svenska upphovsrättslagen ska tolkas i ljuset av EU-rätten och att detta innebär att upphovsrättslagen ska tolkas på så sätt att det inte krävs någon medverkan i straffrättslig mening för ...
I mål om konkurrensskadeavgift för påstått otillåtet samarbete mellan några vårdgivare vid en upphandling av vårdtjänster har Patent- och marknadsöversdomstolen upphävt tingsrättens dom och lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall. Huvudfrågan var om vårdgivarnas samarbete skulle bedömas vara av sådan karaktär att det i sig syftade till att konkurrensen begränsades, utan att något sådant resultat behövde påvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att utrymmet för att göra en sådan bedömning är snävt och att det av EU-praxis framgår att analysen för att göra en syftesbedömning inte får bli så omfattande att den sammanblandas med en resultatbedömning. Patent- och marknadsöversdomstolen bedömde att det aktuella samarbetet inte var av sådan art att det kunde anses i sig syfta till att begränsa konkurrensen.
Mål om bättre rätt till patentsökt uppfinning. En arbetstagare gjorde en uppfinning inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Patent- och marknadsöverdomstolen har kommit fram till att uppfinningen inte är en s.k. forskningsuppfinning enligt 3 § första stycket lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU). Vid bedömningen har Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterat att begreppet ”en i tjänsten, närmare angiven uppgift” i 3 § LAU ska tolkas på det sättet att det krävs att arbetsgivaren har preciserat problemställningen men inte att arbetsgivaren dessutom gett anvisningar för lösningen av problemet. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att det inte var fråga om en forskningsuppfinning. På avtalsrättslig grund hade ändå en överlåtelse av uppfinningen till arbetsgivaren ägt rum. Arbetsgivaren hade därför bättre rätt till uppfinningen än kärandebolaget, som påstod sig senare har förvärvat uppfinningen från uppfinnaren. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde...
Fråga om interimistiskt vitesförbud enligt 57 b § patentlagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att ett yrkande om patentbegränsning som har framställts i ett pågående ogiltighetsmål kan beaktas i ett mål om interimistiskt vitesförbud. Domstolen konstaterade dock att prövningen på det interimistiska stadiet av målets handläggning endast är preliminär och översiktlig. Den yrkade patentbegränsningen måste därför vara av förhållandevis enkel beskaffenhet för att kravet på att patenthavaren ska visa sannolika skäl för intrång ska anses vara uppfyllt. I det aktuella fallet bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att det var sannolikt att patentet som helhet enligt sin beviljade lydelse inte uppfyllde kravet på nyhet. Det begränsningsyrkande som patenthavaren hade framställt i ett pågående mål om ogiltighet gav upphov till frågor om rätten till prioritet samt nyhet och uppfinningshöjd som inte var okomplicerade. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att frågorna var och en ...
Konkurrensverket åberopade i Patent- och marknadsöverdomstolen ett sakkunnigutlåtande som bevis för ett visst bevistema. Sakkunnigutlåtandet hade tidigare åberopats av motparten i underinstansen till styrkande av ett annorlunda formulerat bevistema. Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att parterna angett i huvudsak samma bevistema samt att det därför inte varit fråga om ny bevisning i den mening som avses i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken. Konkurrensverkets åberopande av sakkunnigutlåtandet har därför tillåtits.
Ett bolag hade yrkat interimistiskt förbud enligt upphovsrättslagen resp. marknadsföringslagen och till grund för yrkandena åberopat bl.a. att svaranden hade skapat ett datorprogram inom ramen för sin anställning hos bolaget. Huruvida anställning hade förelegat var tvistigt. Patent- och marknadsdomstolen har ansetts inte behörig att pröva bolagets yrkande om interimistiskt förbud enligt upphovsrättslagen, eftersom tvisten rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Patent- och marknadsdomstolen har dock ansetts behörig att pröva yrkandet om interimistiskt förbud enligt marknadsföringslagen.
Mål om interimistiskt förbud och åläggande enligt marknadsföringslagen (2008:486) rörande marknadsföring av telefonabonnemang till konsumenter genom telefonförsäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den säljmetod som använts inte omfattas av punkterna 21 och 29 i den s.k. svarta listan. Förbud och ålägganden har meddelats i fråga om bl.a. påringning till telefon som registrerats i spärregistret NIX-Telefon, utelämnande av information om avsändare, syfte och ångerrätt samt påståenden beträffande avsändarens samarbete m.m. med konsumentens befintliga operatör.
Mål om utdömande av vite enligt marknadsföringslagen. Marknadsdomstolen hade på talan av ett bolag vid vite förbjudit ett annat bolag att vid marknadsföring av sitt erbjudande om anslutning till fibernät ange ”pris som reducerats med ROT-avdrag utan att ange hur det har beräknats”. Kärandebolaget yrkade i tingsrätten utdömande av vitet. Tingsrätten avslog yrkandet eftersom vitesadressaten inte ansågs ha överträtt förbudet i sin fortsatta marknadsföring av tjänsten. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort och fastställde tingsrättens dom.
Nyhetsbedömning och prövning av yrkanden om begränsning av patentskyddets omfattning. Även fråga om patentintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att ett svenskt patent avseende en anordning för att förhöja gnistenergin i kapacitiva tändsystem saknar nyhet samt att patenthavarens begränsningsyrkanden inte är tillåtna.Till följd av utgången av målet i fråga om patentets giltighet har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt att patentintrång inte har förekommit.
Två utländska kärande har vid talans väckande i Patent- och marknadsdomstolen ställt en gemensam säkerhet för två svarandes rättegångskostnader. En gemensam säkerhet för flera svarande har ansetts komma i fråga endast om säkerheten med särskilt bred marginal kan förväntas täcka de rättegångs-kostnader som käranden kan bli skyldig att betala och säkerheten dessutom är av sådan karaktär att den kan tas i anspråk av svarandena oberoende av varandra. Patent- och marknads-överdomstolen har inte ansett sig ha laglig möjlighet att ge kärandena tillfälle att komplettera den ställda säkerheten innan frågan om avvisning prövas. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att den i målet ställda säkerheten visserligen var sådan att den kunde tas i anspråk av kärandena var för sig, men att den beloppsmässigt inte hade den särskilt breda marginal som krävs i den aktuella situationen. Kärandenas talan i Patent- och marknadsdomstolen har därför avvisats.
I mål om informationsföreläggande mot en internetleverantör enligt 53 c – 53 f §§ upphovsrättslagen (1960:729) avseende namn och adress till användare av ca 5 600 IP-adresser, där det funnits sannolika skäl för att upphovsrättsintrång förekommer, har vid en sammanvägd bedömning internetleverantören beviljats en tidsfrist på tre månader från Patent- och marknadsöverdomstolens beslut för att överlämna informationen. Tidsfristen har bestämts med beaktande av de integritetshänsyn som gör sig gällande, vilket medför att arbetet med att ta fram information kräver särskild noggrannhet och utbildning av medarbetare. I beslutet har Patent- och marknadsöverdomstolen även uttalat att en internetleverantör inte enbart kan hänvisa till tillgängliga resurser som argument för att informationen inte kan lämnas ut inom viss tid.
I ett mål om vitesförbud på grund av otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen sänkt det förelagda vitet till 500 000 kr. En näringsidkare hade riktat vissa marknadsföringsåtgärder till barn och åtgärderna bedömdes i Patent- och marknadsdomstolen som otillbörliga. Underinstansen förbjöd därför näringsidkaren att bedriva sådana marknadsföringsåtgärder. Förbudet förenades med ett vite om en miljon kronor, vilket låg i linje med den praxis som tillämpats i Marknadsdomstolen. Frågan om vitesbeloppets storlek har, sedan näringsidkaren överklagat, prövats i Patent- och marknadsöverdomstolen. I domen uttalas att det ska göras en nyanserad prövning av olika faktorer vid fastställande av vitesbeloppets storlek och att detta kan resultera i såväl högre som lägre belopp i förhållande till den hittills tillämpade schablonen. Till de relevanta faktorerna hör näringsidkarens ekonomiska förhållanden, skyddsintresset för vitesförbudet, marknadsföringens karaktär, graden av otill...
I ett ärende om varumärkesregistrering var fråga om registrering av ordvarumärket SOUNDFELT skulle medges för varuslagen ”väv gjord av polyester för användning som isoleringsmaterial”, ”polyesterfleece för värmeisolering”, ”polyester” och ”ark av polyester [ej för inslagning eller förpackning] i klass 17, trots att varuslagen inbegriper varor som omfattar akustiska isoleringsmaterial. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att tillämpliga bestämmelser i varumärkeslagen skulle tolkas direktivkonformt med EU:s varumärkesdirektiv. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet SOUNDFELT är en sammansättning av de engelska orden SOUND och FELT och bedömde att ordkombinationen SOUNDFELT, i likhet med EU-domstolens bedömning av ordkombinationen Baby-dry, ter sig som en nyskapelse och att det sammanslagna ordet SOUNDFELT ger ett helhetsintryck som på ett avgörande sätt distanserar sig från betydelsen av delarna var för sig. Det sökta varumärket är därför inte beskrivande i f...
I ett mål om interimistiskt vitesförbud på grund av otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen sänkt det förelagda vitet till 500 000 kr. I linje med Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 21 juni 2017 i mål PMT 10485-16 har vid fastställande av vitesbeloppets storlek en prövning gjorts av olika faktorer, såsom vad som framkommit om näringsidkarens ekonomiska förhållanden, skyddsintresset för vitesförbudet, marknadsföringens karaktär och åtgärdernas omfattning. En ledamot var skiljaktig och ville fastställa underinstansens beslut.
Ett läkemedel för inhibering av utsöndringen av magsyra har bedömts inte ha gjort intrång i ett patent för en produkt (visst magnesiumsalt) och en användning av produkten. Det var inte visat att läkemedlet innehöll ett magnesiumsalt som skyddades av patentet och inte heller att ett sådant magnesiumsalt hade använts för framställning av läkemedlet. Vid bedömningen hade det betydelse att skyddsomfånget, med beaktande av den tekniska effekten hos uppfinningen, inte bedömdes omfatta enskilda kristaller av magnesiumsaltet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför fastställt tingsrättens domslut.
I ett mål om konkurrensklausuler i samband med företagskoncentrationer har Patent- och marknadsöverdomstolen i likhet med tingsrätten lämnat Konkurrensverkets talan om konkurrensskadeavgift utan bifall. De aktuella konkurrensklausulerna, som har bedömts vara s.k. accessoriska begränsningar, har inte haft till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Konkurrensverket hade inte gjort gällande att klausulerna haft ett konkurrensbegränsande resultat. Utan utredning om den konkurrensbegränsande effekten av klausulerna, har Patent- och marknadsöverdomstolen inte kunnat bedöma frågan om för hur lång tid konkurrensklausulerna skulle ses som accessoriska.
I målet var fråga om registrering av ett varumärke som består av formen på en tavelkrok för varuslaget ”justerbara tavelkrokar i plast” i klass 20. Eftersom det sökta varumärket bestod av formen på en vara inledde Patent- och marknadsöverdomstolen med att, i enlighet med praxis från EU-domstolen, pröva om det förelåg något hinder för registrering som specifikt avsåg själva formen. Vid prövningen fann Patent- och marknadsöverdomstolen att varumärket endast bestod av en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat och att det därför förelåg hinder mot registrering. Det saknades då skäl att pröva om varumärket hade särskiljningsförmåga.